Barn, ungdomar och vuxna med ADHD distraheras lätt av stimuli i deras miljö. Det kan vara vad som helst, viktigt eller oviktigt, akustiskt eller visuellt. ADHD karaktäriseras just av denna oförmåga att kontrollera vad man för tillfället fäster uppmärksamheten på. Barn som lider av ADHD är alltså inte i stånd att hindra andra stimuli ifrån att "komma in och störa", vilket ger dem svåra problem att fokusera på det dem för tillfället håller på med. Det här problemet blir vanligtvis större då det handlar om "tråkiga uppgifter", som att göra läxan eller att städa. Vid dessa tillfällen kan nästan precis vilket annat stimuli som helst fungera som en distraktion, till exempel en fågel som sjunger utanför fönstret, en leksak på golvet, eller en granne som spolar på toaletten. Vid dessa tillfällen ändras inte bara barnets fokus helt, det glömmer dessutom ofta bort vad de höll på med innan. Det finns dock tillfällen då barn med ADHD faktiskt lyckas hålla uppmärksamheten på en uppgift (hyperfokusering), men de har då inte förmågan att skifta sin uppmärksamhet på samma sätt som barn utan ADHD har.