Hur kan man hantera utbrändhet, trötthet, utmattningsdepression, utmattningssyndrom?
Svar:
Det är viktigt att vara medveten om att all trötthet inte beror på utmattningssyndrom. Det kan också finnas icke-psykologiska orsaker till trötthet. Mer information.
Många forskare är kritiska till termen "utbrändhet" eftersom den antyder att man inte skulle kunna återhämta sig från tillståndet, vilket man kan. Istället föreslår experter på området att sjukdomen bör kallas "utmattningssyndrom". Mer än hälften av de patienter som lider av utmattningssyndrom lider också av depression. Skillnaden mellan den som är utmattad och den som även har en depression är att den utmattade sällan visar symtom som självanklagelse, självmordstankar och minskad aptit. Den utmattade känner istället frustration över sin situation.
Utmattningsdepression/utbrändhet orsakas av långvarig stress, såväl inom privatliv som arbetsliv, utan möjligheter till återhämtning vilket leder till en rad kroppsliga och psykiska symptom. Det börjar ofta med värk i kroppen med smärta i nacke, axlar, rygg, mage och smärta i bröstkorgen/hjärtat och övergår sedan i andra psykiska symtom. Ångest är vanligt och man blir nedstämd. Detta kan utvecklas till en depression, en utmattningsdepression, där även självmordstankar kan förekomma.
Utmattningsdepression och utbrändhet påverkar kognitiva, känslomässiga, beteende- och fysiska funktioner. Vanliga symtom är:
- känslomässig utmattning
- okänslighet för andras behov
- låg prestationsförmåga
- trötthet
- brist på energi
- lättirritabilitet
- minnessvårigheter, särskilt av korttidsminnet
- koncentrationssvårigheter
- ångest
- nedstämdhet
- bristande sexlust
- sömnsvårigheter
- muskelspänningar
- magkatarr
- huvudvärk
- smärta
Hur behandlas utbrändhet och utmattningsdepression?
Enligt studier har kognitiva beteendeterapeutiska (KBT) metoder visat på bäst resultat när det gäller behandling av utbrändhet och utmattningsdepression, men även psykodynamiskt orienterad terapi används för att bota sjukdomarna. KBT-behandlingen bygger på att lära in nya sätt att hantera situationer i vardagen - nya s.k. coping-strategier. Behandlingen kan med fördel ges i grupp. Gruppterapi kan ha en stärkande verkan på individen då gruppen innebär ett socialt stöd och minskar individens skam- och skuldkänslor. Man känner sig inte ensam i sin problematik. Sjukskrivning och medicinering med antidepressivt preparat kan behövas beroende på hur långt gången sjukdomen är. Hur lång tid det tar innan man blir frisk varierar, från några månader upp till flera år.
Vad kan du göra själv?
Om du inte kan genomföra allt som beskrivs nedan genast, välj en aktivitet först. När du genomfört det, fortsätt sedan med en till aktivitet (en eller flera dagar senare). Mer information.
- Ta reda på vad det är som utlöser stressen genom att föra dagbok. Om du ser samband eller olika situationer som framkallar stress så försök att undvika dessa.
- Undersök vad som för dig är viktigt i livet - i ett långsiktigt perspektiv. Jämför din livssituation idag med hur du skulle vilja att den var och se om det finns något du kan ändra på omedelbart.
- Skapa ett regelbundet liv: ät och sov på regelbundna tider.
- Ge näring åt ditt sociala liv (även utanför arbetet) och rör dig i miljöer där du känner att du är uppskattad.
- Ägna tid åt fritidsintressen.
- Lär dig avslappning t ex genom meditation eller yoga.
- Motionera ett par dagar i veckan. Hitta en motionsform som passar dig.