Plötsliga förändringarna som orsakats av svårta medicinska tillstånd, såsom kranskärlssjukdomar (CAD), kan leda till emotionella störningar och rädsla, inte enbart för patienten utan för hela familjen.

Det är välkänt att de flesta somatiska sjukdomar inte endast påverkar patienten psykiskt, utan även maken/makan och barnen påverkas. Rädslan och de emotionella störningarna som hör samman med diagnosen och sjukhusvistelsen är en del av problemet.

Skräcken och sjukdomens osäkra förlopp (risken för en hjärtinfarkt; sekundära komplikationer orsakade av sjukdomen) eller förväntningar på en planerad operation (exv. kranskärlsoperation (CABS) eller angioplastik (ballongvidgning av kärl) (PTCA)) kan orsaka oro och katastroftankar om framtiden och möjliga händelser kring operationen.

Familjen måste anpassa sig till den nya situationen. Med tanke på ev. försämringar är det viktigt att tänka på att livet kommer att förändras, inte bara för patienten, utan för hela familjen. Många livs- och matvanor måste förändras. Vissa känner ett stort ansvar för sin make (exv. att kontrollera medicineringen och partnerns dagliga aktiviteter).

Livet måste alltså organiseras på ett nytt sätt - ofta med mycket mer ansvar för partnern till den drabbade.

De flesta partners känner sig ensamma i denna situation. De får inte mycket stöd av släktingar eller av sjukvården. De tror att de måste hantera tragedin helt själva. Ofta klarar de av att fungera och anpassa sig till den nya situationen - i några veckor eller månader. Det är ett ganska vanligt problem att kvinnliga partners till en patient med kranskärlssjukdomar utvecklar anpassningsproblem eller någon typ av psykiska problem (t.ex. depression eller ångest) några veckor eller månader efter den plötsliga uppkomsten av sjukdomen.

Det är därför viktigt att även inkludera partnern i den medicinska rehabiliteringen. Ibland kan en självhjälpsgrupp eller medicinsk informationsgrupp hjälpa den närstående. Dessa hjälpåtgärder är dock inte möjliga på alla sjukhus.

Det kan därför vara nödvändigt att tala om sina problem och emotionella besvär med en läkare. Denne kan rekommendera en kortsiktig behandling med antidepressiva läkemedel (exv. SSRI) som kan hjälpa den närstående att klara av den nya stressfyllda situationen.