Självmatning är en terapeutisk strategi som används på sjukhus med program för näringsmässig rehabilitering, men den kan även användas med framgång under självhjälpsprogram.
Självmatning är en metod som används för att lära sig att inte tänka på mat eller viktkontroll, för att begränsa hetsätning och återupprätta biologiska hunger- och mättnadssignaler samt reducera ångest och skuldkänslor relaterade till mat.

Med denna metod tränas patienten att äta mekaniskt, att utföra matande på ett mekaniskt sätt, som en robot, för att tömma måltiden på mening. Måltiden och mellanmålen blir då externa regler, som medicin som ska tas på fasta och bestämda tider. När du följer ett självmatningsprogram äter du inte när du är hungrig, och du slutar inte när du är mätt, du tänker inte på vad som är på tallriken, du frågar inte om mat och du äter endast på utsatta tider. Däremot får du i förväg bestämma hur och vad du ska äta och lova dig själv att hålla dig till programmet. Du får inte hoppa över någon måltid och efteråt ska du försöka att inte tänka på det.

Självmatning är en metod som du också kan utföra på egen hand, kanske med hjälp av en vän eller släkting. Du måste fortsätta tills hungeranfallen och/eller mättnads- och viktbesattheten börjar minska.

Detta brukar innebära i snitt fyra till tolv månader, men ibland kan det ta längre tid.

Självmatning betraktas som ett mycket kraftfullt terapeutiskt verktyg och människor som har använt det har fått betydande hjälp av det.

Mer detaljer om självmatningsmetoder finns i nästan alla texter om självhjälp.

Andra metoder för behandling av ätstörningar.