Beteendeterapi utgår från antagandet att psykiska störningar egentligen är inlärda icke ändamålsenliga beteenden. Den grundar sig på forskning och teoribildning inom inlärningspsykologi.

Kognitiv terapi studerar hur människor tänker och hur de tolkar sina upplevelser. Den försöker hjälpa människor att tänka på ett sätt som är mera ändamålsenligt och mindre sjukdomsframkallande.

Gestaltterapi försöker hjälpa patienten att bli mera medveten om sig själv och sin inre värld. Genom att tydligare uppleva vad man vill, känner och förnimmer i kroppen kommer patienten att kunna hävda sig själv i förhållande till omvärlden.

Nedan följer en jämförelse av behandling med kognitiv beteendeterapi och gestaltterapi vid ätstörningar.

I verkligheten är inte skillnaden så stor som den kan verka av tabellen nedan. Skickliga terapeuter använder ofta en kombination av olika metoder. Även om de säger sig höra till en viss skola, innehåller deras metoder element från olika skolor.

Kognitiv beteendeterapi	Gestaltterapi
Äta regelbundet tre till fem gånger per dag.	Äta när man är fysiskt hungrig och sluta äta när man är mätt.
Försena och efterhand upphöra med kompensatorisk beteende och t ex kräkningar.	Öka medvetenheten om de inre upplevelser som leder till kräkningar. Lära sig att uthärda obehagliga känslor för att uppnå det man vill åstadkomma i livet, t ex frihet från ätstörningar.
Undersöka och ändra felaktiga föreställningar om mat, bantning och utseende.	Hitta det individen med sitt vuxna tänkande jag tycker är rätt när det gäller mat bantning och utseende.
Lära sig se samband mellan interpersonella svårigheter och matmönster.	Uppleva och bli medveten om på ett fysiskt emotionellt plan hur ångest och stress leder till ett behov av att döva psykisk smärta med att knarka mat. Få hjälp att bli nyfiken på sina verkliga känslor och vilja utforska dem.
Identifiera problem och hitta alternativ.	Identifiera problem och hitta de alternativ som individen själv har valt.
Lära sig att självkänsla består av mer än bara kroppsform.	Hitta sig själv vad gäller känslor, vilja och fysiska förnimmelser, vilket leder till en djupt känd självkänsla.