Kognitiv beteendeterapi (KBT) anses idag vara den bästa behandlingsåtgärd som för närvarande finns vid diagnosen panikångest. Ofta är det denna form av terapi som sätts in som ett inledande moment i behandlingen.

Om inte patienten också lider av andra svåra psykiska störningar (Ex; personlighetsstörningar)kan terapins omfattning vara begränsad till en relativt kort tid, 12-15 sessioner i individuell eller gruppterapi. Resultaten är mycket goda, ca 80 % av patienterna blir signifikant förbättrade efter att ha genomgått terapi med dessa metoder. Det främsta målet med denna terapi är att identifiera och ändra på underliggande felaktiga antaganden och beteendemönster som ligger till grund för klientens panikattacker. Väldigt ofta utvecklas en ond cirkel av förväntansångest, katastroftankar och agorafobiska rädslor som i värsta fall kan bli ett kroniskt tillstånd.

KBT erbjuder strategier för att eliminera roten till ångestattackerna och redskap för att lära sig möta ångesten utan att bli så rädd. För att klara av att möta ångesten får patienten lära sig en mängd handgripliga tekniker såsom; desensibilisering, flooding och exponeringsövningar.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en symtomorienterad terapiteknik som kombinerar ett lärande om individens psykiska och fysiska reaktioner på stress och ångest med specifika behandlingsstrategier. Huvudbeståndsdelarna kan vara:

• psykoutbildning-psykoeducation (utbildning) = information
• självskattning av symtom = ångestdagbok
• andnings och avslappningsövningar
• kognitiv omstrukturering = att inte övertolka kroppsliga signaler
• exponeringsövningar

1. Psykoutbildning-Psykoeducation (utbildning)

I början av varje KBT-behandling kommer terapeuten att beskriva kroppens normala reaktion på stress och ångest. Detta kommer att hjälpa patienten att inte övertolka de kroppsliga sensationerna utan i stället se dem som naturliga reaktioner på stress, men i en opassande situation. Detta leder i sin tur till att klientens katastroftankar minskar då denne förstår att de kroppsliga upplevelserna inte kommer att leda till att han/hon kommer att bli galen eller dö eller något liknande.Psykoutbildning- Psykoeducationen kommer att fokusera på verkliga, vardagliga händelser som är förknippade med ångest. Terapeuten kommer att beskriva tillvägagångssättet för olika terapeutiska metoder och bör också berätta om prognosen för tillfrisknande och eventuella svårigheter med terapin. Psykoutbildning- Psykoeducation innebär vanligtvis också hjälp med att identifiera tidiga tecken på panikattackåterfall och självhjälpstekniker för att hantera dessa situationer.

2. Självskattning/ Symtomdagbok En av de mest effektiva hjälpmedel som finns i kampen mot panikattackerna är att föra dagbok eller protokoll över sina symtom. Att skatta och journalföra sina ångestsymtom, irrationella tankar och konsekvenserna av sitt förändrade beteende ( ex: undvikandebeteende ) är väldigt viktigt för att få en rationell beskrivning av problemet och underlättar för både terapeuten och klienten i planeringen av behandlingsprocessen. Klienten informeras om att dagboksskrivandet är viktigt för att kunna bedöma attackernas "natur" och dess frekvens och för att kunna kartlägga vad för slags stimuli; internt eller externt som föregår attackerna.

Mer om ångestdagbok och en elektronisk version av densamma finns på "the Canadian Paniccenter.net" Mer

3. Andningsövningar

Som nästa steg brukar terapeuten introducera tekniker för att hantera ångesten. Sådana tekniker kan vara att lära sig att andas "med magen" i stället för med korta hetsiga andetag som är vanligt när man lider av ångest.Övningarna kan också gå ut på att få en större kontroll över sina fysiska reaktioner. Klienten uppmanas att dagligen träna på dessa tekniker. Även andra avslappningsövningar såsom progressiv muskelavslappning är bra! . Mer.

4. Kognitiv omstrukturering

De här teknikerna används för att identifiera och hantera rädslan för de kroppsliga symtomen på ångest. Vanligtvis inkluderar dessa tankar överdrivna farhågor för vad som kommer att inträffa under en panikattack och katastroftolkningar av vad de fysiska sensationerna betyder. Klienterna uppmuntras att ifrågasätta sannolikheten för att deras farhågor skall besannas och att hitta alternativa och mer rationella förklaringar till och följder på de kroppsliga symtomen. Delar av denna process är också att identifiera de troliga orsakerna till varför panikattackerna uppstår.Den kognitiva omstruktureringen görs ofta genom att använda sig av den "sokratiska samtalsmetoden".

5. Exponering

Den slutliga och mest centrala komponenten i behandlingen involverar att faktiskt utsätta sig för sin ångest i de situationer som framkallar den. För att kunna handhålla sådan exponering jobbar terapeuten för att kunna identifiera en hierarki av situationer som framkallar ångest. Graden av ångest som väcks i de olika situationerna graderas på en skala från 0-10 och flera situationer som framkallar ångest på respektive nivå dokumenteras. Patienten blir därefter ombedd att utsätta sig för dessa situationer, till att börja med de situationer som rankas längst ner på skalan, vanligtvis på en daglig basis tills dess att ångesten har minskat. Situationer som framkallar nästa steg på ångestskalan är därefter målet, o s v.

Man kan också använda sig av så kallad "flooding" som går ut på att klienten utsätter sig för en situation som framkallar en mycket hög grad av ångest direkt i stället för steg för steg. . Omständigheter som utlöser panikattacker är vanligtvis tankar och känslor inom patienten, s.k . introspektiva, medan det hos en agorafobiker både kan vara yttre och inre omständigheter. Introspektiva exponeringar utförs vanligtvis på terapeutens mottagning emedan agorafobiska exponeringar bäst görs i naturalistiska miljöer.Exempel på hur man kan framkalla ångest och fysiska upplevelser liknande dem under en panikattack i en experimentell miljö kan vara att andas genom ett sugrör, att snurra på en kontorsstol för att framkalla yrsel, att hyperventilera för att sedan tillsammans med terapeuten observera de fysiska och psykiska symtomen och avdramatisera dessa(s).

Vi känner till minst två utmärkta kognitiva beteendeterapeutiska modeller på nätet. Den första är ett speciellt utformat program gjort av den kognitiva beteende experten Prof. Isaac Marks (London). Mer om Fearfighter