Hur man bör reagera på uttryckta självmordsavsikter

Författare: Maria Wiklander,
Leg. psykolog,
Psykiatri Centrum Karolinska

Första versionen: 2005-06-15. Senast ändrad: 2011-11-20.

Fråga:

Någon berättar för mig att han/hon vill begå självmord. Vad bör jag göra?

Svar:

Självmordstankar bör alltid tas på allvar. Det kan finnas en risk att personen verkligen försöker ta sitt liv. Det är svårt att bedöma hur allvarlig risken är och man bör därför försöka stötta personen att diskutera saken med en läkare. Man kan vända sig till en psykiater eller tala med sin husläkare. I de flesta fall går det att finna en behandling som kan hjälpa personen att må bättre och vilja att leva vidare.

Självmordstankar förekommer även hos personer utan allvarlig självmordsrisk, men tankarna är ändå uttryck för att personen är olycklig på något sätt. Ett läkarsamtal kan utreda allvarlighetsgraden i tankarna och vara till hjälp för problemet som lett till självmordstankarna. Det är därför aldrig onödigt att söka professionell hjälp vid självmordstankar.

Om en person berättar för dig om sina självmordstankar, så kan det vara till hjälp att du lyssnar på vad personen har att säga. Det kan fungera som ”första hjälpen” för den självmordsnära personen. Det gör inget om du känner dig osäker på vad du ska säga. Det viktiga är att personen märker att du lyssnar och tar problemet på allvar. Eftersom det är svårt att avgöra hur allvarlig självmordsrisken är, bör du stötta personen att även rådfråga en läkare. Om du är minderårig och får höra om någons självmordstankar, är det bra om du kan ta hjälp av någon vuxen. Det kan rädda liv, fast det kan kännas som man sviker ett förtroende! Vid akut fara för någons liv – ring 112!

Personer som tar sitt liv går ofta igenom en längre eller kortare process, där tanken på självmord kommer och går med olika styrka. Detta kallas en ”självmordsprocess”. Ibland kanske personen känner att tankar på släkt och vänner hindrar honom eller henne från självmord. Samtal med goda vänner kan kanske tillfälligt hjälpa personen att se ljusare på sin situation. I andra stunder kan personen vara mer sårbar. Deprimerade personer mår ofta sämre på mornarna, medan andra kan må sämst på natten. Ensamhet, påverkan av alkohol, trötthet m.m. är exempel på andra sårbarhetsfaktorer, som kan göra att självmordstankarna övergår i impulser att verkligen ta sitt liv. Det är därför viktigt att ta all självmordskommunikation på allvar och utreda varför personen har självmordstankar samt vilket stöd personen kan behöva.

Det är viktigt att känna till att det finns hjälp för de flesta orsaker till självmordstankar. Även personer som haft allvarliga tankar på självmord under lång tid och personer som gjort flera självmordsförsök, kan med rätt stöd och behandling hitta vilja och ork att leva.

Mer om självmord i Web4Health

Relaterad information

Källor, referenser

Mera svar på frågor om psykologi och psykisk hälsa: Web4Health.