De gynnsamma (kortsiktiga) effekterna är i stort sett lika för alla sorters benzodiazepiner. De verkar i kroppen på i princip samma sätt. Benzodiazepiner påverkar kroppen på främst fem olika sätt. De dämpar oro vilket gör att de kan användas som behandling vid ångest och paniktillstånd samt fobier. Benzodiazepiner är även muskelavslappnande och används därför vid muskelspasmer och spastiska tillstånd. De kan hindra anfall och kramper, vilket gör att de används vid överdoser och vid vissa former av epilepsi. Benzodiazepiner har även en amnesisk effekt vilket innebär att korttidsminnet försämras. De används därför ibland inför operationer och som lugnande medel inför mindre kirurgiska ingrepp.

Det finns även andra kliniska användningsområden, där man utnyttjar en kombination av de olika effekterna som till exempel vid avgiftning och akut psykos med inslag av aggressivitet.

Dessa effekter, som utlöses av olika benzodiazepiner i olika grad, gör att det är en drog med mediciniskt användbara egenskaper. Få substanser kan tävla i fråga om effektivitet, snabb verkan och låg giftighet. På kort sikt är benzodiazepiner, inte bara värdefulla, utan kan ibland även vara avgörande för att rädda liv, vid ett stort antal mediciniska tillstånd. I princip alla skadeverkningar kommer från långtidsanvändning (mer än ett par veckor.) Man brukar därför rekommendera att benzodiazepiner endast används under 2-4 veckor.