Det är vanligt att matmissbrukare inte tycker om sig själva. De känner äckel inför sina konstiga matvanor och sina kräkningar och ett förakt inför sin svaghet att inte kunna stå emot begäret efter mat. En bidragande orsak till att man inte tycker om sig själv kan alltså vara att man omöjligt kan få ordning på sitt ätande. En annan bidragande orsak kan vara att man är missnöjd med sin kropp eftersom den inte lever upp till det rådande idealet. Man tycker att den är för tjock eller felaktig på något annat sätt. Unga flickor, som andra tycker är förtjusande, kan på detta sätt vara uppfyllda av ett intensivt självhat.

Matmissbrukaren använder en felaktig problemlösningsmetod. Hon äter för att komma ifrån sina obehagliga känslor. Hon hetsäter också ofta för att hon är utsvulten och kroppen kräver kalorier. Rätt metod är dels att äta nyttig mat på regelbundna tider, dels att identifiera sina problem och försöka lösa dem, inte att fly från problemen som matmissbrukaren gör. Allteftersom man lyckas lösa sina problem växer man i självrespekt och tycker bättre och bättre om sig själv.

Att inte tycka om sig själv, att känna sig nedstämd och deprimerad, är exempel på känslor som tidigare varit undertryckta, och som kan komma fram när man försöker ta itu med sitt matmissbruk. Istället för att smita undan från de svåra känslorna, behöver man ta itu med dem. Det första steget är att lära sig känna igen de verkliga känslorna, att förstå och acceptera att kravet efter mat egentligen inte är den verkliga känslan, utan bara ett substitut för att smita undan från att behöva känna olika obehagliga känslor.