För den som har ätstörningar kan ätandet av fett och socker ge en effekt liknande den som en narkoman får av knark. Mera. Det kan vara otroligt svårt att säga nej till ett så starkt begär. Maten dövar psykisk smärta. Man kanske äter för att dölja obehagliga känslor. Låter man bli att äta, dyker dessa obehagliga känslor upp. Man kanske också äter för att man blir frestad av läckerheter som bjuds. Även då kan det kännas svårt att tacka nej.

För vissa anorektiker kan svält ha en liknande effekt.

Måste man ständigt gå omkring och känna obehagliga känslor, om man slutar att frossa i mat?

Nej! Om man får kontakt med sina känslor och känner dem starkt och intensivt, känns de snart inte outhärdliga längre. Och förstår man sina verkliga känslor, kan man hitta sätt att hantera dem på ett adekvat sätt genom att man börjar lösa sina problem. Man kan ändra sitt sätta att leva, så att man blir lyckligare och mera nöjd med livet. Om man upplever de obehagliga känslorna som ett tvång att äta, hindrar man sig själv att känna och då hindrar man också sig själv från att utvecklas som människa.