Ibland får psykiatrer och psykologer frågan om de kan bedöma en person som har åkt fast för snatteri. Det finns olika åsikter om snattares eventuella patologi.

Vissa kliniska studier har överbetonat ett särskilt scenario: en medelålders kvinna utan tidigare brottslig bakgrund, som åtalas för att ha snattat något som hon lätt kunde ha betalat för och som hon i vilket fall inte har något behov av eller användning för.

Vid en psykiatrisk undersökning berättar hon en tragisk historia om sin hemsituation. Hon kan vara deprimerad, men om hon blev det före eller efter åtalet är ofta svårt att avgöra exakt.

Ouppmärksamhet eller glömskhet av depressivt ursprung förekommer helt klart men bör inte övervärderas som orsak till stöld. Den stora majoriteten av förövarna är unga, mentalt friska och åker inte fast.

Andelen snattare med psykiatriska störningar är troligen inte större än fem procent.