Diabetes har funnits i alla tider, men antalet sjuka har ökat drastiskt de senaste 50 åren, främst beroende på våra nya levnadsvillkor. Det finns många faktorer som påverkar risken att drabbas, men felaktig kost och övervikt hör till de mest avgörande, även om genetiken också spelar stor roll. Man brukar skilja på två typer av diabetes; typ 1 som även kallas ungdomsdiabetes och typ 2 som även är känd som åldersdiabetes.
Typ 2 diabetes
Typ 2 diabetes är den vanligaste typen av diabetes. Kallas även åldersdiabetes och det beror på att musklerna och levern inte känner av insulinet lika effektivt längre. Insulinkänsligheten är nedsatt och resultatet blir ohälsosamt höga blodsocker- och insulinnivåer, vilket ger trötthet, övervikt och ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Diabetes typ 2 är mycket vanligare än typ 1, och kan uppkomma gradvis hos alla människor. Många personer ligger ofta utan att veta om det på gränsen till diabetes typ 2 och dessa personer kan man kalla för "borderline-diabetiker". Diabetes typ 2 handlar nämligen om en gränsdragning för hur dålig insulinkänslighet man har. Vissa typ-2-diabetiker kan dock bli symptomfria om de lägger om kosten och börjar med regelbunden fysisk aktivitet. Man ska vara medveten om att diabetes typ 2 är ärftligt och att genetiken påverkar risken att drabbas. Om du har diabetes typ 2 i släkten har du mycket bättre chanser att klara dig från sjukdomen om du tränar regelbundet, äter rätt och börjar tillämpa det glykemiska indexet.
Exempel på diabetiker typ 2 och GI
I en studie deltog sex patienter med diabetes typ 2. De fick kost med antingen högt eller lågt glykemiskt index under sex veckor, men sammansättningen var exakt samma för de två kostuppläggen. (57% kolhydrater, 23% fett, 20% protein och 34 gram fiber/dag). Det var bara GI värdena som skilde dem åt. Låg-GI-kosten hade ett genomsnittligt GI-värde på 58, medan hög-GI-kosten hade ett GI värde på 86. När de sex veckorna hade passerat var blodsockerkontrollen förbättrad med 8% i låg-GI-gruppen jämfört med hög-GI-gruppen. Dessutom sjönk kolestrolet 7% utan förändring i varken kostens fett-, kolhydrat- eller energiinnehåll. Detta är bra resultat, som kan förbättras ytterligare med rätt motion och vidare förbättring av kosten. Dessutom är det möjligt att ännu bättre resultat hade kunnat noteras om studien hade pågått längre.
Även diabetiker typ 1 bör tillämpa GI
Även typ-1-diabetiker kan ha stor glädje av det glykemiska indexet och resultaten för denna patientgrupp är i regel lika goda som för typ-2-diabetiker. Detta gäller både vuxna och barn. Att konsekvent följa det glykemiska indexet gör det dessutom mycket lättare att hålla vikten för en typ-1-diabetiker. Insulinmängden som injiceras kan ofta minskas, då en mindre mängd räcker för att kontrollera den mer måttfulla blodsockerhöjningen som äger rum efter måltiden.
Glöm inte att när du, som diabetiker, börjar använda det glykemiska indexet är det viktigt att samråda med din läkare, för att du ska kunna hålla rätt dos på medicinen. Särskilt viktigt är det om du samtidigt genomför flera viktiga förändringar, till exempel börjar träna, minska fettintaget och äta krom eller liponsyra som kosttillskott. Sammantaget kan det ge så stora förbättringar i insulinkänsligheten att den nuvarande medicineringen blir för stark.
fit helst enbart kolhydrater med GI under 70, alltså låt så stor del som möjligt komma från lågglykemiska kolhydratet, dvs. under 70. Högglykemiska kolhydrater är bannlysta utom vid hypoglykemi, då en liten mängd snabbt kan återställa blodsockerhalten. Annars ska en diabetiker inte äta högglykemiska kolhydrater, inte ens direkt efter träningen, eftersom insulinkänsligheten är konstant låg vid diabetes.