Vad innebär insomni?
Svar:
I det diagnostiska systemet DSM-IV skiljer man insomni från dessa andra typer av sömnstörningar:
- Hypersomni, vilket innebär en onormal sömnighet under minst en månad. Det kan handla om förlängd nattsömn eller ett behov av att sova på dagtid.
- Narkolepsi, vilket innebär okontrollerbara, plötsligt påkommande episoder av sömn som inträffar dagligen.
- Andningsrelaterad sömnstörning.
- Varaktig störd dygnsrytm.
- Återkommande mardrömmar.
- Nattskräck, vilket innebär återkommande episoder av tvärt uppvaknande som inleds med ett panikartat skrik. Personen är svårtröstad och känner en intensiv rädsla, men kommer inte ihåg någon detaljerad dröm.
- Sömngång.
- Parasomni, vilket innebär störningar som karaktäriseras av abnorma beteenden eller abnorma fysiologiska händelser under sömnen eller vid övergången mellan sömn och vakenhet. Det kan handla om till exempel våldsam motorisk aktivitet, eller om oförmåga att utföra frivilliga rörelser.
- Sömnstörning orsakad av somatisk grund.
- Substansbetingad sömnstörning.
För att kunna utvärdera graden av försämring på grund av sömnströrningar, måste man titta på konsekvenserna som problemet medför under dagtid. Vanligtvis leder insomni till trötthet och konsentrationssvårigheter under dagen. Insomni kan också påverka humöret, eller ge psykosomatiska problem som överkänslighet. Det finns en rad olika faktorer som kan orsaka insomni; psykologiska eller psykiatriska störningar, miljöfaktorer, stress eller till exempel medicinska problem. Även alkohol och andra droger kan medföra kliniska sömnstörningar.
Korta perioder med störd sömn, till exempel en natt eller två, medför vanligtvis inte några allvarliga problem. Men om det påverkar dagliga funktioner och håller i sig under en lång tid bör du beakta professionell hjälp.