Vissa läkemedel är beroendeframkallande. Sådana läkemedel anses särskilt farliga, och läkarna uppmanas ofta att bara skriva ut dem för en kortare tid, för att beroende inte skall hinna uppstå. Trots detta är det många patienter som tar dessa läkemedel regelbundet under lång tid. Om och hur farligt detta är, är en kontroversiell fråga. Det finns personer som använt sådana medel under flera år utan att uppleva toleransökning, medan många andra fått svåra beroenden. De flesta experter anser att risken för att utveckla ett svårt beroende med toleransökning är så stor att man inte bör ta denna risk genom att använda dessa medel mer än en kortare tid.

Exempel på läkemedel som anses vara beroendeframkallande är de flesta sömnmedel och lugnande medel. Vissa smärtstilllande medel kan också ge beroende vid långvarig användning. Många av dessa tillhör en grupp av likartade substanser, som kallas för benzodiazepiner. Läkemedelsförpackningen för läkemedel som är beroendeframkallande eller har andra speciella risker hade tidigare en speciell varningstriangel: , men denna är numera avskaffad (Mer info från läkemedelsverket).

Många icke-läkemedel är också beroendeframkallande, t.ex. alkohol, nikotin (tobak), koffein (kaffe, te) och narkotika.

Det som vanligen kallas för "beroendeframkallande" är egentligen flera olika effekter, som ofta har ett samband med varandra.

Effekt (svenskt ord)	Effekt (engelskt ord)	Beskrivning
Återfall, förstärkt återfall	Relapse, Rebound	De symptom, som läkemedlet skulle bota, återkommer när man slutar använda läkemedlet, ibland extra mycket under en tid efter det man slutat.
Abstinens	Abstinens, Withdrawal	Man får specifika extra symptom, när man slutar med ett läkemedel. Dessa symptom är mer än bara återfall.
Missbruk	Addiction	Man ökar dosen för att uppnå njutning, i en sådan grad att ens förmåga att fungera blir sämre.
Tillvänjning	Tolerance	Läkemedlet slutar verka, man tvingas till högre doser för att få effekt. Nya biverkningar tillkommer ibland som en följd av de högre doserna, och abstinenssymtomen om man slutar blir värre.
Anpassning	Adaption	Man anpassar sitt sätt att leva efter läkemedlet, och blir då tvungen att ändra sitt sätt att leva om man skulle sluta med läkemedlet. T.ex. att man lever ett mera stressfullt liv, som man klarar tack vare lugnande tabletter.
Hur svåra är abstinenssymptomen

Varning: Uppgifterna kommer från av läkemedelsföretagen finansierade studier, som kan ha en tendens att underskatta problemen.

Svårigheten hos abstinenssymptomen beror på hur länge och hur mycket man tagit medlet. För diazepiner rapporteras:

Om man tagit av tillverkaren rekommenderade doser		Sömnlöshet, illamående, kräkningar, irritabilitet, svettningar m.m. Kan ta flera år att helt bli fri från abstinenssymtomen.
		ibland s.k. svåra symptom, t.ex. epileptiska anfall, förvirring, psykos, depression.
Hur länge måste man ta medlet för att beroende skall uppstå?

Varning: Uppgifterna kommer från av läkemedelsföretagen finansierade studier, som kan ha en tendens att underskatta problemen.

För diazepiner rapporteras ett starkt samband mellan tiden som man tagit medlet och hur starkt beroende som uppstår. Resultaten nedan gäller patienter som tagit diazepiner i av tillverkaren rekommenderade doser:

Efter 10 veckor		Mellan 3 % och 44 % får förstärkta återfallssymptom eller abstinenssymptom.
Efter 3 år		Ca 50 % får förstärkta återfallssymptom eller abstinenssymptom.
Psykologiskt beroende
Psykologer använder ibland ordet "beroende" eller ordet "missbruk" för en process som inte innefattar någon medicinisk tillvänjning. T.ex. talar man om sockermissbruk, matmisbruk, sexmissbruk, shoppingmissbruk o.s.v. I detta fall brukar det handla om ett inlärt beteende att dämpa eller undertrycka ångest genom någon viss, inte adekvat, handling, t.ex. att äta eller shoppa. Detta behandlas då genom att lära patienten att få kontakt med sina undertrycka olustkänslor och hitta adekvata sätt att hantera dem. More.