Ursprungligen betraktades Borderline som ett tillstånd där personen befann sig på gränsen (border) till olika personlighetsstörningar och som sådan därmed svår att placera i ett fack.

Symtomen kan misstolkas som Schizofreni eller Psykos. Det är också möjligt att symtomen en person uppvisar beror på komorbiditet, dvs samsjuklighet mellan flera olika diagnoser. En särskiljning av vilka symtom som kommer ifrån vad kan göras vid utredning utförd av psykolog.

Typisk vid borderline personlighetsstörning är en bristande förmåga att hantera emotionell (känslomässig) stress. Stressen kan leda till att personen mister förmågan att se den objektiva verkligheten och därmed hamnar personen i ett psykosliknande (se nedan gällande dissociation)tillstånd, där den upplevda verkligheten styrs av det emotionella tillståndet.

Ibland ses borderline som en stressbearbetningsstörning. Förmågan att hantera stress är individuell, men det finns ett samband mellan känslomässigt påfrestande eller traumatiska händelser och borderline.

Kortsiktigt störda perceptionsupplevelser är vanliga Med det menas att det våra ögon eller öron ur objektiv synvinkel ser och hör påverkas av vårt emotionella tillstånd och därmed påverkar vår tolkning av situationen.

Exempel är när individen med borderline befinner sig i en folkmassa. Att vara omgiven av människor som går rakt emot en kan vara en trigger och därmed öka den emotionella stressen till en nivå som personen inte kan hantera.

Även en persons tankar kan skapa en förvrängd uppfattning av verkligheten. Ett exempel är tankar om att bli lämnad av sin partner. Tankarna kan leda till en rädsla, som är ett emotionellt tillstånd, som av en person med borderline kan uppfattas som ett hotande tillstånd och därmed påverka personens perception som i sin tur påverkar personens uppfattning av verkligheten. Detta kan leda till olika former av stressutlösta copingstrategier, försök att hantera situationen. Exempel kan vara:

• Dissociation

  Dissociation kan ses som ett mer eller mindre lämpligt självförsvar, ett sätt att hantera en situation. Människor har en skiftande förmåga att hantera verkligheten. De som upplevt eller uppfattat att de upplevt trauma kan ha utvecklat en förmåga att glida in i en dröm- eller fantasivärld. Genom att lämna den objektiva världen kan en eliminering av den känslomässiga stressen ske.

  Därmed kan en åtskillnad göras mellan psykos och dissociation. Vid dissociation förändras en människans verklighetsuppfattning som ett försvar mot en alltför påträngande upplevd stress. När stressen är över försvinner behovet av försvaret dissociation, medan det vid psykosen saknas förmåga till realitetsprövning och därmed kvarstannar psykosen även när stressen är borta. Dock kan det inte sägas att dissociationen är en medvetet utförd handling av personen som använder dissociationen som försvar. En människa som befinner sig i tillståndet "dissociation" är av dissociationen som försvar förhindrad att medvetet och aktivt delta i verkligheten.

  Det dissociativa tillståndet utlöses av den subjektiva uppfattningen av den objektiva verkligheten. Den subjektiva uppfattningen färgas av arv och miljö. En livshistoria där individens gränser överskridits. Det gör att den som betraktar en person med borderline och vad denne gör, kan uppfatta det som att personen handlar ej i överensstämmelse med den faktiska objektiva situationen. Det betraktaren då inte ser är den subjektiva verkligheten som personen med borderline har. Den världen är skapad av upplevelser av trauma.

• Overklighetskänsla

  Den stressutlösta dissociationen kan skapa en overklighetskänsla. En känsla eller uppfattning att man förlorat kontakten med den yttre verkligheten. Det kan beskrivas som att vara i en overklig värld men där man ändå är vagt medveten om att det någonstans existerar en värld som för stunden inte är tillgänglig. Att se och förstå skillnaden mellan den overkliga världen och den verkliga världen kan vara mycket svårt. Känslan av att vara i en overklig värld kan kvarstå en tid men är övergående.

• Personlighetsförändring

  Även en form av derelalisation kan uppstå, en känsla av att ha förlorat kontakten med sin egen personlighet och sin egen kropp. Det kan yttra sig i att personen uppför sig annorlunda under stress, en form av personlighetsförändring. Hos individen med borderline kan detta uppfattas som att denne känner sig främmande inför sin egen personlighet och/eller att det känns som att kroppen inte hör till en (detta bör skiljas från den störda kroppsuppfattning som människor med ätstörningar har).

• Pre-psykotiska symtom

  Vissa kan drabbas av en känsla eller misstanke om att vara förföljda. De kan tycka sig ha observerat att någon form av konspiration mot dem föreligger.

  En sådan form av paranoid rädsla kan yttra sig i form av perceptionsstörningar, visuella eller hörselhallucinationer (hörsel, röster eller saker människor ser). Den här formen av paranoida upplevelser kan öka vid samtidig komorbiditet (samsjuklighet) med Paranoid personlighetsstörning.