En missbrukare bör ge upp sitt missbruk frivilligt. Tvångsbehandling har inget stöd från missbrukaren och eftersom missbrukaren är omotiverad till behandlingen är risken för återfall stor. I Nederländerna (författaren till svaret på denna fråga är från Nederländerna) kan en missbrukare endast tvångsbehandlas om han / hon är en fara för sig själv eller sin omgivning - och särskilt om missbrukaren blivit involverad med polisen. Förutom missbruket har missbrukaren ofta andra fysiska eller psykiska sjukdomar. Denna grupp behöver specialiserad vård med bra boende och mycket stöd och omvårdnad.

Tvångsbehandling sker t ex i samband med att en missbrukare arresteras eller hålls kvar i häkte, men detta ger vanligen inga bestående resultat. Fördelarna av frivilligvård jämfört med tvångsvård har dock aldrig bevisats. Under lång tid har man sett den frivilliga vården av missbrukare som mest effektiv, men idag börjar tvångsvården få allt mer uppmärksamhet.