Det utmärkande särdraget vid tvångssyndrom är återkommande tvångstankar eller handlingar.

Tvångstankar är idéer, fantasier eller impulser, som intar individens tankar om och om igen i en stereotyp form.

De är nästan alltid plågsamma (eftersom de är våldsamma eller obscena, eller helt enkelt därför att de uppfattas som meningslösa). Den lidande personen försöker ofta, men utan att lyckas, att stå emot tankarna. De uppfattas dock som individens egna tankar även om de är ofrivilliga och ofta motbjudande. Tvångsmässiga handlingar eller ritualer är stereotypt beteende som repeteras om och om igen. Det är inget som upplevs som roligt i sig och fyller ingen nödvändig funktion. Individen ser dem dock ofta som ett skydd för att förebygga att något hemskt ska hända, ofta med innehåll av någon slags skada mot individen eller orsakat av denne, vilket objektivt sett anses osannolikt. Vanligtvis, men inte alltid, tycker individen att beteendet är meningslöst och försöker upprepade gånger att stå emot det; I långvariga fall kan dock motsåndet vara minimalt. Autonoma ångestsymptom är ofta närvarande, men plågsamma känslor av inre eller psykisk spänning utan tydlig autonom upphetsning är också vanligt förekommande.

Det finns ett nära samband mellan tvångssymptom, särskilt tvångstankar, och depression. Individer med tvångssyndrom har ofta depressiva symptom och patienter som lider av återkommande depressiv störning kan utveckla tvångstankar under sina depressiva perioder. I båda situationerna har en ökning eller minskning av de depressiva symptomen generellt betydelse för parallella förändringar i svårighetesgraden av tvångssymptomen.

Tvångssyndrom är lika vanligt hos män och kvinnor och det finns ofta framstående anankastiska drag i den underliggande personligheten. Störningen bryter oftast ut under barndomen eller i tidig vuxenålder. Förloppet kan se olika ut och blir troligare kroniskt då det inte förekommer symptom signifikanta för depression samtidigt.

Diagnostiska anvisningar För en definitiv diagnos måste symptom på tvångstankar, handlingar, eller både och uppstå under de flesta dagar i minst 2 på varandra följande veckor eller ses som källa till stort obehag och hindrande av aktiviteter. Symptomen vid tvång bör ha följande egenskaper:

(a) De ska uppfattas som individens egna tankar och impulser :

(b) Även om det finns tvångstankar och handlingar som inte längre motarbetas ska det finnas åtminstone en tanke eller handling som fortfarande motarbetas utan framgång;

(c) Tanken på att utföra handlingen ska inte kännas lustfylld (Lindring av av spänning eller ångest räknas inte som lustfyllt i detta sammanhang);

(D) Tankarna, fantasierna eller impulserna ska vara obehagligt upprepande.

Inkluderar:

1. anankastiskneuros
2. tvångstankeneuros
3. tvångstanke- och handlingsneuros