Allmänna diagnostiska kriterier för personlighetsstörning:

DSM-IV, den diagnostiska och statistiska handboken om psykiska störningar(American Psychiatric Association) definierar en personlighetsstörning som:

A. Ett varaktigt mönster av upplevelser och beteenden som påtagligt avviker från vad som allmänt sett förväntas i personens sociokulturella miljö. Mönstret kommer till uttryck inom minst två av följande områden:

• kognitioner (dvs. sättet att uppfatta och tolka sig själv, andra personer och inträffade händelser)
• affektivitet (dvs. komplexiteten, intensiteten, labiliteten och orimligheten i det känslomässiga gensvaret)
• mellanmänskligt samspel impulskontroll

B. Det varaktiga mönstret är oflexibelt och framträder i många olika situationer och sammanhang

C. Det varaktiga mönstret leder till kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden.

D. Mönstret är stabilt och varaktigt och kan spåras tillbaka åtminstone till adolescensen eller tidig vuxenålder.

E. Det varaktiga mönstret kan inte bättre förklaras som ett uttryck för eller en följd av någon annan psykisk störning.

F. Det varaktiga mönstret beror inte på direkta fysiologiska effekter av någon substans (t ex missbruksdrog, medicinering) eller någon somatisk sjukdom/skada (t ex skalltrauma).

Att definiera alla karaktäristika för personlighetsstörningar är omfattande. För att få ett mycket gott intryck om alla faktorerna och de möjliga typerna av personlighetsstörningar läs webbsidan om Personality disorders.