Relation

Hej jag och min pojkvän har nu snart varit tillsamans i 1 1/2 år. Första månaden när vi träffades så visste jag inte vad det skulle bli av oss, vi var inte officiella och det var jätte viktigt från hans sida att dom på vårat dåvarande jobb inte skulle veta att vi träffades, vilket jag tyckte kändes konstigt. relationspolicyn hade tagits bort. Men iallafall första månaden så träffade jag en annan kille, en enda gång jag har aldrig mer pratat med denna kille. Jag och min nuvarande kille fortsatte att träffas å jag blev så förälskad i honom. De gick kanske 1 månad till å då fick jag reda på varför det var så viktigt för honom att jobbet inte skulle veta något. Det var så att han hade haft en relation med våran chef, och det kappitlet hade han inte avslutat innan han började träffa mig. Det fick jag reda på genom att hon blev väldigt otrevlig mot mig på jobbet hon kunde ignorera mig å jag fattade ingenting tills jag frågade rakt ut. Under samma tid så får jag reda på att han har flörtat med en annan tjej under tiden vi träffades. Hon blev kär i honom och började ringa honom och bjuda ut honom. Jag konfronterade honom å han berättade att han inte flörtat med henne jag lotsades tro honom fast jag hade sett de han skrivit. Nu har vi nästan varit med varandra 1 år och jag får veta att han träffat våran chef/ hans ex bakom ryggen på mig inte 1 gång utan fler, när jag konfronterar honom så säger han skitsnack å att han inte alls träffat henne utan det är jag som är dum i huvet. Jag får henna att bekrefta det åt mig och jag får även se ett medelande han skickat till henne att det bara var att komma förbi för jag var inte hemma. Jag går tillbaka till honom å då erkänner han allt men båda säger att dom inte gjort något olämpligt, men varför skulle dom då träffats bakom ryggen på mig i hemlighet? Det har nu gått 1 och 1/2 år jag älskar honom av hela mitt hjärta otroligt nog. Det är nu den där "otroheten" börjar gnaga på mig, jag har aldrig efter det vart otrogen eller gjort något olämpligt med någon annan, för jag vet att jag vill vara med honom och det visste jag inte första månaden. Berättar jag nu 1 1/2 år efter så tror jag nog jag bara gör det för mig själv och det känns själviskt. Det hände en gång och kommer aldrig mer hända, jag kan acceptera att han lämnar mig om jag berättar. Det jag inte skulle kunna leva med är att vi fortsätter och vårat föhållande blir ännu sämre, att se honom ledsen å sårad jag vet inte hur länge. det känns som att jag kommer skada honom i onödan. I denna stund som jag skriver av mig känns det bara så onödigt med tanke på allt han hållt undan från mig och håller undan från mig alla gånger han ljugit mig rakt upp i ansiktet. Dom gånger jag inte påpekat hans lögner och bara spelat med. Borde jag berätta?