Diabetes har
funnits i alla tider, men antalet sjuka har ökat drastiskt de senaste 50 åren,
främst beroende på våra nya levnadsvillkor. Det finns många faktorer som
påverkar risken att drabbas, men felaktig kost och övervikt hör till de mest
avgörande, även om genetiken också spelar stor roll. Man brukar skilja på två
typer av diabetes; typ 1 som även kallas ungdomsdiabetes och typ 2 som även är
känd som åldersdiabetes.
Typ 2 diabetes
Typ 2 diabetes är den vanligaste
typen av diabetes. Kallas även åldersdiabetes och det beror på att
musklerna
och levern inte känner av insulinet lika effektivt längre. Insulinkänsligheten
är nedsatt och resultatet blir ohälsosamt höga blodsocker- och
insulinnivåer,
vilket ger trötthet, övervikt och ökad risk för hjärt-
och kärlsjukdomar.
Diabetes typ 2 är mycket vanligare än typ 1, och kan uppkomma gradvis
hos alla
människor. Många personer ligger ofta utan att veta om det på gränsen
till
diabetes typ 2 och dessa personer kan man kalla för "borderline-diabetiker".
Diabetes typ 2 handlar nämligen om en gränsdragning för hur dålig
insulinkänslighet man har. Vissa typ-2-diabetiker kan dock bli symptomfria
om
de lägger om kosten och börjar med regelbunden fysisk aktivitet. Man
ska vara
medveten om att diabetes typ 2 är ärftligt och att genetiken påverkar
risken
att drabbas. Om du har diabetes typ 2 i släkten har du mycket bättre
chanser
att klara dig från sjukdomen om du tränar regelbundet, äter rätt
och börjar
tillämpa det glykemiska indexet.
Exempel på
diabetiker typ 2 och GI
I en studie deltog
sex patienter med diabetes typ 2. De fick kost med antingen högt eller lågt
glykemiskt index under sex veckor, men sammansättningen var exakt samma för de
två kostuppläggen. (57% kolhydrater, 23% fett, 20% protein och 34 gram
fiber/dag). Det var bara GI värdena som skilde dem åt. Låg-GI-kosten hade ett
genomsnittligt GI-värde på 58, medan hög-GI-kosten hade ett GI värde på 86. När
de sex veckorna hade passerat var blodsockerkontrollen förbättrad med 8% i
låg-GI-gruppen jämfört med hög-GI-gruppen. Dessutom sjönk kolestrolet 7% utan
förändring i varken kostens fett-, kolhydrat- eller energiinnehåll. Detta är
bra resultat, som kan förbättras ytterligare med rätt motion och vidare
förbättring av kosten. Dessutom är det möjligt att ännu bättre resultat hade
kunnat noteras om studien hade pågått längre.
Även diabetiker typ
1 bör tillämpa GI
Även
typ-1-diabetiker kan ha stor glädje av det glykemiska indexet och resultaten
för denna patientgrupp är i regel lika goda som för typ-2-diabetiker.
Detta
gäller både vuxna och barn. Att konsekvent följa det glykemiska
indexet gör det
dessutom mycket lättare att hålla vikten för en typ-1-diabetiker.
Insulinmängden som injiceras kan ofta minskas, då en mindre mängd
räcker för
att kontrollera den mer måttfulla blodsockerhöjningen som äger
rum efter
måltiden.
Glöm inte att när
du, som diabetiker, börjar använda det glykemiska indexet är det viktigt att
samråda med din läkare, för att du ska kunna hålla rätt dos på medicinen.
Särskilt viktigt är det om du samtidigt genomför flera viktiga förändringar,
till exempel börjar träna, minska fettintaget och äta krom eller liponsyra som
kosttillskott. Sammantaget kan det ge så stora förbättringar i
insulinkänsligheten att den nuvarande medicineringen blir för stark.
fit helst enbart
kolhydrater med GI under 70, alltså låt så stor del som möjligt komma från
lågglykemiska kolhydratet, dvs. under 70. Högglykemiska kolhydrater är
bannlysta utom vid hypoglykemi, då en liten mängd snabbt kan återställa
blodsockerhalten. Annars ska en diabetiker inte äta högglykemiska kolhydrater,
inte ens direkt efter träningen, eftersom insulinkänsligheten är konstant låg
vid diabetes.