Schizofreni är en sjukdom som finns över hela världen. Den drabbar två till nio personer på 1000 och det skiljer väldigt lite länder emellan (i alla fall i västvärlden). Man känner inte till de konkreta orsakerna till dess utveckling, men troligen är det en kombination av faktorer i miljön (familj, utbildning, livsproblem, etc.) och individens nedärvda sårbarhet.

Ur klinisk synvinkel kan schizofreni delas in i en akut och en kronisk typ; akut schizofreni kännetecknas av symptom som vanföreställningar (tänka saker som inte är sanna eller korrekta) och hallucinationer (se, höra och känna saker som inte existerar). I den akuta typen av schizofreni kan man förlora och/eller störa kontakten med verkligheten och farligt beteende mot sig själv och andra kan utvecklas.

Kronisk schizofreni är en möjlig påföljd på det akuta tillståndet och kännetecknas av brist på intresse och motivation i livet, socialt tillbakadragande, misstänksamhet och känslomässig tillplattning. Kronisk försämring av arbete samt sociala och mentala funktioner kan leda till ett allvarligt livslångt handikapp.

Diagnosen schizofreni ställs ofta av en psykiater genom observation av störningens kliniska drag.