Med den viktökning du beskriver sedan 25-årsåldern, har du ätit ca 35 kcal för mycket i genomsnitt per dag, eller ca 1 % för mycket per dag. Det motsvarar ungefär två sockerbitar.

Om man frågar överviktiga hur mycket de äter och sedan under kontrollerade betingelser ger dem bara precis den kost som de uppgett att de brukar äta, och inget mer, så brukar de ofta gå ner snabbt i vikt. Det måste alltså vara så att de inte själva är medvetna om hur mycket de sätter i sig. Man blir helt enkelt inte överviktig utan att äta för mycket. I mycket sällsynta fall kan det vara en organisk sjukdom som orsakar övervikten, och det kan ju alltid vara bra att be en läkare kontrollera detta, men troligen kommer man inte att hitta något. Att föra en noggrann matdagbok över allt man äter, dygnet runt, brukar ibland vara ett sätt att bli mera medveten om vad man äter. Mer information.

Du skriver att din fru också är lite mullig. Det skulle kunna tyda på att hon inte är så medveten om det här med fett och kalorier. Kanske stoppar hon i mera smör och grädde i den mat hon lagar än du är medveten om?

En sak som skulle kunna hjälpa dig är att motionera mera. Det bidrar till att förbränningen i kroppen ökar och att kroppens normala hunger- och mättnadskänslor fungerar bättre. Om man motionerar minst 12 minuter per dag, så mycket att pulsen kommer upp i 130, blir det lättare att klara av sina viktproblem.

Det finns också människor som inte kan bli smala, hur mycket de än bantar, beroende på att de har många små fettceller som inte kan göras mindre. De som blir överviktiga som barn, brukar ha fler små fettceller, medan de som blir överviktiga senare i livet får färre men större fettceller. Men detta är inte aktuellt för dig eftersom din övervikt kom först i vuxen ålder.