1. Vad är personlighet?

Personligheten är en samling känslor, tankar, beteenden och interaktionsmönster hos en individ, som är konstanta över tid och situationer.

2. Vad är en personlighetsstörning

Individer med en personlighetsstörning har vissa tanke- och beteendemönster som tydligt skiljer sig från majoriteten av befolkningen. Dessa skillnader visar sig tydligt i personens perception, tankar, känslor och relationer till andra. Mönstren är långvariga och svåra att förändra och synliggörs i olika situationer. De leder till att de tolkar situationer på ett annat sätt än andra människor.

Det är viktigt att ha i åtanke att det inte finns några tydliga gränser mellan socialt accepterade och socialt avvikande skillnader. Beroende på kulturella värderingar kan samma beteende betraktas som normalt, som extremt eller som en störning.

Därför är det extra viktigt att skilja på en personlighetsstil och en personlighetsstörning.

Till varje personlighetsstörning hör en personlighetsstil som utgör det "extrema" värdet på en skala för det som betraktas som normala mänskliga egenskaper.

Personlighetstil	Personlighetsstörning
noggrann, flitig	tvångsmässig (OBS: Tvångsmässig personlighetsstörning är inte detsamma som tvångssyndrom, OCD),
ambitiös, självsäker	narcissistisk
uttrycksfull, känslosam	histrionisk
alert, misstänksam	paranoid
oberäknelig, spontan	borderline
hängiven, lojal	beroende
oberoende, hemlighetsfull, vaksam, ensam	schizoid
självkritisk, försiktig	ängslig, undvikande
mycket föraningar, känslig	schizotyp
äventyrslysten, risktagande	antisocial

Det rör sig bara om en personlighetsstörning om egenskaperna och beteendet orsakar skada eller lidande för personen, eller om de leder till att omgivningen blir lidande på grund av symptomen (t ex. antisocialt beteende eller lagöverträdelser). En person som trots sin säregna eller iögonfallande personlighetsstil är socialt stabil och inte lider av sitt beteende har inte en personlighetsstörning (förutsatt att inte heller omgivningen blir lidande).

4. Vilka olika personlighetsstörningar finns det?

För att standardisera beskrivningen och tolkningen av mentala störningar har klassifikationssystem skapats.

I dagsläget finns det två etablerade klassifikationssystem för mentala störningar: Den internationella klassifikationen över sjukdomar (ICD-10) publicerad av Världshälsoorganisationen (WHO) och amerikanska psykiatriska samfundets (APA) klassifikationssystem, Diagnostisk och statistisk manual över mentala sjukdomar (DSV-IV).

(För mer information se "Mentala störningar och klassifikationen över mentala störningar" (ICD-10, DSV-IV)

ICD-10 och DSV-IV skiljer mellan följande personlighetsstörningar (PS):

Beskrivning:	ICD-10:	DSM-IV:
Misstänksam, tror att andra människor behandlar dig orättfärdigt, insisterar på egna rättigheter.	Paranoid PS	Paranoid PS
Starkt ointresse för sociala förbindelser och känslouttryck, bryr sig inte om andras känslouttryck.	Schizoid PS	Schizoid PS
Känner obehag inför förhållanden med andra människor, låg förmåga till nära förhållanden till andra människor.		Schizotypal PS
Hävdar sina egna behov utan hänsyn till andra. Förödmjukar och skadar andra människor. Inga skuldkänslor, inget samvete.	Dissocial PS	Antisocial PS
Instabil, impulsiv,explosiv, hänsynslös, växlar snabbt mellan glad och ledsen.	Emotionellt instabil PS Explosiva typen Borderline-typen Aggressiva typen	Borderline PS
Överdrivna känsloutbrott, extremt behov av att vara i centrum.	Histrionic PS	Histrionic PS
Har svårt att göra sitt jobb på grund av överdrivna krav på perfektionism. (Inte samma sak som OCD, Obessive Compulsive Disorder).	Anankastistic PS	Tvångsmässig PS (Anmärkning: Tvångsmässig PS är inte detsamma som OCD)
Rädd för att bli bedömd av andra, blyg, förlägen, undviker kontakter med andra människor, ovillig att binda sig i en relation.	Undvikande PS	Undvikande PS
Kan inte fatta beslut själv. Rädd för att bli övergiven, sätter andras behov före sina egna.	Beroende PS	Beroende PS
Överdriven självhävdelse, överdriver sin egen förmåga och sina egna framgångar.	Other specific PSs eccentric "unstable" type narcissistic passive-aggressive psychoneurotic immature	Narcissistic PS

6. Behandling av personlighetsstörningar

För personer som har en personlighetsstörning verkar deras (olämpliga) beteende fullt normalt och passande. Känslan av att lida eller att inte fungera är oftast diffus och oklar.

Detta gör terapin svårare eftersom dessa patienter inte är motiverade att ändra på sig utan försöker undvika förändring. De är inställda på att stabilisera sin situation och motsätter sig därför terapeutens ansträngningar.

De flesta patienter söker inte terapi för sin personlighetsstörning utan gör det på grund av andra problem (exv. depression). Ofta är det en släkting som får personen att söka terapi eftersom personlighetsstörningen gör att det är svårt att leva med personen i fråga.

En annan sak som försvårar terapiarbetet är att patienten med personlighetsstörning har problem med sina interpersonella (mellanmänskliga) relationer. Detta kan också leda till problem i relationen mellan patienten och terapeuten.

Därför är det mycket viktigt för en patient med en personlighetsstörning att utveckla en motivation och aktivt sträva efter att förändras. Terapin som är aktuell för patienten med en personlighetsstörning är tudelad: psykofarmakologisk behandling (medicinering) och psykoterapi.

a) Farmakologisk behandling (medicin)

Det finns inte någon generell medicinsk behandling för personlighetsstörningar utan olika störningar kan behandlas med olika mediciner.

Exempel:

Selektiva serotoninåterupptagningshämmare (SSRI-preparat) (till exempel Citalopram, Paroxetin, Sertralin, Fontex, Prozac) mer info mot:

• Depressiva syndrom mer
• Tvångssyndrom mer
• Ångest mer
• Känna sig spänd, förlust av impulskontroll, aggressivitet

Atypiska antipsykotika (till exempel Quetiapin) mot:

• Psykotiska symptom mer
• Förlust av impulskontroll, aggressivitet

Kramplösande/Antiepileptika (till exempel Lithium, Carbamazepin, Valproat) mot:

• Förlust av impulskontroll, aggressivitet
• Labilt humör

Benzodiazepiner (till exempel Lorazepam, Diazepam) mot: mer

• Akuta upphetsade tillstånd mer
• Akuta ångesttillstånd mer

b) Psykoterapi mer

Två viktiga (men inte de enda) typer av terapi för personlighetsstörningar är:

• Kognitiv beteendeterapi mer
• Insiktsterapi (psykodynamisk terapi mer , gestaltterapi mer , Etc.)

Syftet med terapi för en personlighetsstörning är inte att fullständigt bota patienten, eftersom det varken är möjligt eller eftersträvansvärt. I själva verket är syftet med psykoterapi att på sikt kompensera för olikheterna, så att patienten mår bättre och blir bättre socialt anpassad. Det handlar om att arbeta med tanke- och beteendemönster som är skadliga för patienten och hans/hennes omgivning.

Mer information