Vid bulimia nervosa svälter patienten och kräks kanske dessutom.
Det gör att kroppen blir utsvulten och kräver mat. Det är
naturligt att äta mycket om det var länge sedan man fick mat.
Både djur och friska människor svarar på svält
på det viset. Men bulimikern äter sig inte bara mätt, hon
äter långt förbi mättnaden. Och den överviktige
hetsätaren vräker i sig mat även om hon inte är
utsvulten. Varför gör de så?
En enkel metod att få svar på dessa frågor är att
ha kontakt med en hetsätare precis innan hon står i begrepp att
börja hetsäta. Hetsätaren drar sig ofta undan då hon
känner att en hetsätningsattack är på väg och
kommer inte till uppgjorda möten. Först efter attacken inser hon
att hon borde ha fått hjälp av en vän eller terapeut att
diskutera sina känslor istället för att hetsäta. Om
patienten befinner sig på ett behandlingshem är det
lättare. Personalen kan finnas till hands och ta hand om patientens
känslor.
Hur känner sig en patient som missar sin hetsätningsattack. Jo,
som en alkoholist som inte får dricka färdigt eller som en
heroinist som inte får tag på narkotika. Hon känner att
hon måste få hetsäta och hela hennes list och
tankeverksamhet inriktas på att hon måste få tag
på sin drog: maten. Att inte få äta i det
ögonblicket känns som om hon måste uthärda det
outhärdliga.
Om hon inte kommer åt någon nervlugnande mat utan befinner sig
hos en terapeut, som är med henne den närmaste timmen, kommer
det fram en massa känslor: raseri, besvikelse, skam, skuld,
hopplöshet, förtvivlan, hungerkänslor, olust. Om terapeuten
lyssnar, låter henne känna igenom alla sina känslor och
stöttar henne att komma vidare lär hon sig så
småningom att lyssna på sina obehagliga känslor
istället för att hetsäta. Om man på detta sätt
blir medveten om sina verkliga känslor blir det möjligt att
konstruktivt börja arbeta på att lösa sina problem.
Hur lär man sig känna igen sina verkliga känslor?
Även den som inte har någon terapeut att gå till, kan
ofta själv lära sig att hantera sitt problem. När
tvånget att hetsäta kommer, kan man lägga sig på en
säng, blunda och känna efter istället för att
äta. Då kan man själv upptäcka de känslor, som
egentligen låg bakom driften att hetsäta. Alternativet till att
hetsäta är att uthärda sitt känsloliv, att våga
känna det man verkligen känner.
Människor med ätstörningar är inte tydligt medvetna om
sina hunger- och mättnadskänslor. De misstolkar andra obehagliga
känslor som ett behov av att stoppa i sig mat. Eftersom
mättnadskänslan inte sätter ett naturligt stopp för
måltiden, som hos andra människor, kan de fortsätta att
proppa i sig mat tills ångesten har lagt sig. Efter måltiden
ökar ångesten igen när de inser att de återigen har
handlat fel och svikit sig själva.