Dystymi är namnet på ett mer kroniskt depressivt stämningsläge, som inte är lika förlamande och svårt som en egentlig depression. Dystymiker upplever nedstämdhet och brist på energi under en längre tid. En depressiv episod (s.k. egentlig depression) kännetecknas däremot av de typiska depressionssymptomen (mer) och har förekommit under minst en tvåveckorsperiod. Vanligtvis är en patient med en depressiv episod symptomfri då depressionen har lättat (spontant eller efter behandling).

Vissa personer med kronisk depression (dystymi) kan alltså periodvis försämras och ha svårare depressiva episoder. Det blir då svårt att skilja dystymi från egentlig depression. I sådana fall är det viktigt med differentialdiagnostik för att utesluta t ex sköldkörtelsjukdomar eller blodbrist.

Behandlingen är i regel en kombination av medicinering, psykoterapi och psykosocial behandling:

• Medicinering

  T ex antidepressiva läkemedel. Läs gärna mer på FASS.

• Psykoterapi

  Genom beteendeterapi kan patienten lära sig att känna igen tidiga tecken på depressionen samt strategier att hantera den. Det är speciellt viktigt att se till att återuppta positiva aktiviteter och sociala kontakter. I terapin kan det också ingå att arbeta med deprimerade tankar och övertygelser.

• Psykosocial behandling

  Många patienter med kronisk depression får mycket hjälp genom dagverksamhet och självhjälpsgrupper. De får hjälp att skapa en struktur i vardagslivet, håller kontakt med andra människor och får nya erfarenheter och reflektioner om den egna situationen.