Monica var 16 gammal, 170 cm lång och vägde 66 kilo. Hon var missnöjd med sin kropp, speciellt när hon tittade i modetidningar. Hon ville se ut som modellerna för att bli uppskattad. Hon bestämde sig att helt sluta äta mat som innehöll fett och började på så vis en hård bantning. I början fick hon mycket beundran, men när hon hade gått ner till 42 kilo började hennes vänner och föräldrar reagera och ville att hon skulle börja äta normalt igen. Men Monica vägrade och sade att hon inte mådde bra när hon åt. Monika hade ett stort bråk med sin mamma när hon upptäckte att mamman hade blandat olja i salladsdressingen. Monika började ljuga om sitt ätande genom att säga att hon redan ätit. Hon hoppades på detta sätt att få svälta ifred.

En forskar-assistent kopplade en elektrod till belöningscentrum i hjärnan på en mus. Varje gång musen tryckte på en knapp fick belöningscentrum stimulans, vilket resulterade i att musen varken ville äta eller leka med de andra längre, och så höll det på tills musen dog.

Hjärnans belöningscentrum har utvecklats genom naturligt urval och gynnar beteende som kan vara värdefullt för överlevnad och reproduktion. Emellertid stimulerar narkotika belöningscentrum utan att för den sakens skull vara värdefullt för överlevnad. Tvångsmässigt ätande och övervikt gynnar överlevnad, därför att naturligt urval har hjälpt dessa människor att lagra näring vilket kan vara bra att ha vid hårda tider. Spelberoende stimulerar också belöningscentrum utan att ha något med mat eller droger att göra.

Belöningscentrum kan också få stimulans vid skada. Detta är ett skydd mot att bli fullständigt overksam på grund av smärtan, vilket kan leda till en typ av missbruk då människor avsiktligt skär sig själva för att få en kick eller hjälp mot otrevliga känslor.

Detta gäller även vid svält. Den ursprungliga känslan av hunger försvinner efter några dagar om kaloriintaget är mindre än 400 per dag. De otrevliga känslorna försvinner och ersätts av ett lugn. Svält minskar psykiskt obehag.

Det naturliga urvalet har gynnat dem som kan fungera trots svält. Både överätande och svält stimulerar belöningscentrum och ökar förmågan att överleva perioder då vi ofrivilligt måste byta från god mattillgång till dålig.

Anorektiker väljer svält därför att alternativet är hetsätning eller psykisk oro och ångest. Känslan av självkontroll används för att förtränga medvetandet om otrevliga känslor på samma sätt som knarkare använder droger för att trycka undan känslor.

Innan anorektiker blir väldigt utmärglade kan de vara beundrade för sitt utseende. Våra onaturliga skönhetsideal bär ansvaret för detta, och risken för ett svältmissbruk ökar.

De som arbetar med klinisk behandling av ätstörningar vet att samma person under olika perioder i livet kan skifta mellan anorexi, bulimi och hetsätning. Min och andras forskning visar att det finns likheter i personlighet i detta område: ångest, depression, stresskänslighet, dålig kontakt med känslor och fysiska uppfattningar. Sannolikheten att sjukdomen tar sig i uttryck i form av anorexi ökar för dem som har stark självkontroll och dålig självkänsla.