Depression som en påföljd av demens
Författare:
Petros
Skapinakis, MD, MPH, PhD, föreläsare i psykiatri vid University of Ioannina
Medical School, Grekland.
Eva Gerasi,
forskarstuderande vid psykiatriavdelningen,
Universitetssjukhuset i Ioannina, Grekland.
Första versionen: 16 mar 2004.
Senast ändrad:
11 jan 2007.
Fråga:
Kan demens orsaka depression? Varför?
Sammanfattning:
Nervförtviningen vid Alzheimers och andra demenssjukdomar resulterar i en förlust av hjärnvävnad. Tillsammans med det konstanta symptomet minnesförlust, uppstår ofta depression som ett sekundärt symptom.
Svar:
Nervförtviningen vid Alzheimers och andra demenssjukdomar resulterar i en förlust av hjärnvävnad. Tillsammans med det konstanta symptomet minnesförlust, uppstår ofta depression som ett sekundärt symptom. De depressiva symptomen kan vara dämpat humör och gråtmildhet eller en beteendeförändring och dessa visar sig ofta rätt så tidigt i sjukdomen.
Depression tros vara mer vanligt vid demens som inte är orsakad av Alzheimers. Som en del av demenssyndromet kan depression uppkomma på ett tidigt stadium, kanske som ett resultat av sjukdomsinsikt. Vetskap om försämring och ökande förlust av förmåga kan vara ytterst påfrestande.
Det finns hypoteser om att depression och beteendestörningar vid demens beror på reducerad serotoninhalt (serotonin är ett hormon i nervsystemet) och SSRI-preparat (selektiva serotoninåterupptagshämmare) har därför föreslagits som användbara i behandlingen av vissa symptom vid demens.
Mer information
Varning: Dokumenten på denna webbsajt visas enbart för information. Materialet är inte på något sätt avsett att ersätta professionell medicinisk undersökning och behandling av kvalificerad psykiater eller psykoterapeut. Materialet på denna webbsajt kan inte och skall inte användas som underlag för beslut om diagnos eller behandling. Om du hittar något som inte stämmer, skriv till