Nej. ADHD är en neurobiologiskt baserad störning. Man vet att minst 60 % av alla barn med svår ADHD fortsätter att visa kraftiga symptom som vuxna. Men symptomen kan förändras: Hyperaktiva rörelser eller impulsivt beteende kan minska. Så vissa barn uppfyller inte längre de diagnostiska kriterierna för den hyperaktiva-impulsiva formen. Men normalt har de fortfarande uppmärksamhetsproblem och även andra problem som beror på nedsättning av de exekutiva funktionerna i hjärnan (praktisk tankeverksamhet) och självorganisationen.

Så, de kan alltså "växa ur" de diagnostiska kriterierna, men kommer fortfarande ha den neurobiologiska sårbarheten som vid ADHD. Detta kan medföra olika typer av problem senare i livet som missanpassning på arbetet och i relationer samt sekundära problem på grund av drogmissbruk eller impulsivt beteende.

Många ADHD-ungdomar är särskilt benägna att få missbruksproblem eller disciplinproblem i skolan och på arbetet på grund av sin nedsatta impulskontroll och självorganisation.

Många ungdomar eller vuxna utvecklar dock positiva drag och kan använda positiva aspekter av denna "störning". De lär sig att anpassa sig till vardagslivet och känner sig inte längre handikappade av ADHD-symptomen. Men den biologiska sårbarheten kvarstår.