w4h logga
Startsida Sök Bläddra Diskutera Fråga experten Oläst Logga in/ut Om dig

Hjälp och behandling för vuxna som vuxit upp i en missbruksmiljö

Författare:
Lisa Levin, psykologstudent, Umeå universitet, under ledning av Gunborg Palme, legitimerad psykolog, legitimerad psykoterapeut, lärare och handledare i psykoterapi.
Första versionen: 07 mar 2006. Senast ändrad: 24 mar 2006.

Fråga:

Vad kan man göra för att förbättra sin situation, om man lider av att ha vuxit upp i en missbruksfamilj?

Sammanfattning:

Att vara vuxet barn till en missbrukare innebär att man är sårbar som ett barn, men det innebär också att man har resurser som en vuxen. Med god hjälp kan man försonas med sitt ursprung. För att nå dit måste man få möjlighet att sätta ord på, eller på annat sätt bli medveten om, vad man varit med om. Man behöver se och förstå sambandet mellan barndomen och den situation man befinner sig i idag. Man måste ge sig tid att sörja det som varit dåligt, och samtidigt förstå och uppskatta det goda man fått.

Svar:

Att vara vuxet barn till en missbrukare innebär att man är sårbar som ett barn, men det innebär också att man har resurser som en vuxen. Med god hjälp kan man försonas med sitt ursprung. För att nå dit måste man få möjlighet att sätta ord på, eller på annat sätt bli medveten om, vad man varit med om. Man behöver se och förstå sambandet mellan barndomen och den situation man befinner sig i idag. Man måste ge sig tid att sörja det som varit dåligt, och samtidigt förstå och uppskatta det goda man fått.

Det går med andra ord inte att bortse från sitt förflutna. Vägen till frigörelse går genom att bryta tystnaden och bryta oviljan att se och lyssna till det lilla barnet inom sig. För att nå målet måste man dock ta sig genom smärtan - och inte över eller runt den. Den smärta som detta arbete ger upphov till är själva grunden för tillfrisknandet.

Vad innebär det då att börja lyssna till barnet inom sig? Konkret är det en fråga om att börja se och uttrycka sina känslor, att hitta och förstå sina egna behov, samt ta dem på allvar. De amerikanska terapeuterna J & L Friel har utvecklat en enkel men användbar modell för de olika stegen i denna process:

  1. Vi måste identifiera det som vi har utsatts för som barn.
  2. Vi måste uppleva våra känslor kring detta - inte bara tala om dem.
  3. Vi måste ta till oss dessa känslor, dvs låta de bli lika starka som de verkligen var när situationen inträffade.
  4. Vi måste dela dessa känslor med andra människor.
  5. Vi måste fatta ett beslut om vår relation till den personen eller de personer som skadade oss och som fortsätter skada oss.
  6. Först därefter kan vi börja tillfriskna och förlåta.

Att klara detta på egen hand kan vara svårt. Använd nära och kära och be dem hjälpa dig att söka den behandling och det stöd du behöver.

Mer information:

Varning: Dokumenten på denna webbsajt visas enbart för information. Materialet är inte på något sätt avsett att ersätta professionell medicinisk undersökning och behandling av kvalificerad psykiater eller psykoterapeut. Materialet på denna webbsajt kan inte och skall inte användas som underlag för beslut om diagnos eller behandling. Om du hittar något som inte stämmer, skriv till
add-family-children-help separator Copyright 2003-2011 Web4Health