Det är vanligt att matmissbrukare inte tycker om sig själva. De
känner äckel inför sina konstiga matvanor och sina
kräkningar och ett förakt inför sin svaghet att inte kunna
stå emot begäret efter mat. En bidragande orsak till att man
inte tycker om sig själv kan alltså vara att man omöjligt
kan få ordning på sitt ätande. En annan bidragande orsak
kan vara att man är missnöjd med sin kropp eftersom den inte
lever upp till det rådande idealet. Man tycker att den är
för tjock eller felaktig på något annat sätt. Unga
flickor, som andra tycker är förtjusande, kan på detta
sätt vara uppfyllda av ett intensivt självhat.
Matmissbrukaren använder en felaktig problemlösningsmetod. Hon
äter för att komma ifrån sina obehagliga känslor. Hon
hetsäter också ofta för att hon är utsvulten och
kroppen kräver kalorier. Rätt metod är dels att äta
nyttig mat på regelbundna tider, dels att identifiera sina problem
och försöka lösa dem, inte att fly från problemen som
matmissbrukaren gör. Allteftersom man lyckas lösa sina problem
växer man i självrespekt och tycker bättre och bättre
om sig själv.
Att inte tycka om sig själv, att känna sig nedstämd och
deprimerad, är exempel på känslor som tidigare varit
undertryckta, och som kan komma fram när man försöker ta
itu med sitt matmissbruk. Istället för att smita undan
från de svåra känslorna, behöver man ta itu med dem.
Det första steget är att lära sig känna igen de
verkliga känslorna, att förstå och acceptera att kravet
efter mat egentligen inte är den verkliga känslan, utan bara ett
substitut för att smita undan från att behöva känna
olika obehagliga känslor.