Ett vuxet barn får en aktiedepå överskriven på sig, men på ett sådant sätt att det är endast den givande föräldern som får sälja o köpa aktier. Barnet får ingen egen teckningsrätt (alltså köpa-sälja) över depån från start. I gåvobrev skrivs det att barnet skall få all teckningsrätt efter 5 år och föräldern då skall tappa all sin teckningsrätt.
Nu är frågan hur man värderar depån - för en laglottsberäkning - då värdet rört sig väldeliga under dom 5 åren som barnet inte hade teckningsrätt plus att förälderna även sålt och köpt en massa aktier under dessa 5 år. Om det är värdet vid överskrivningstillfället som gäller så kan man teoretiskt (och praktiskt) skriva över en depå på ett barn man inte är så förtjust i på ovanstående sätt för att dagen efter sälja allt och barnet kan få krav på laglottgällanden depån, men har aldrig sett ett öre. Hur ligger det till egentligen ?
mvh /
Enligt doktrinen föreligger ett förskott så snart en arvinge av arvlåtaren i dennes livstid mottagit egendom under sådana förhållanden att en utbetalning i förväg av en del av arvet kan anses föreligga. I det förhållande som du beskriver skulle man eventuellt kunna ifrågasätta om egendomen övergått på barnet då barnet inte har någon förfoganderätt till depån. Om barnet uppbär avkastning talar det i och för sig för att egendomen till viss del övergått.