Syskonbarn

Hej!

Jag är en faster/moster som är tacksam för ett råd som hjälper mig vidare i en livslång relation. Ett syskonbarn, 8 år, styr och ställer, härskar och visar ett djupt förakt mot mig och mot några andra närstående släktingar. Vi är inte så många i släkten och jag har haft hand om barnet ganska mycket tidigare men hen visade tidigt förakt och det har tyvärr bara blivit starkare. Jag bor och jobbar i en närliggande, mindre stad och när vi setts har vi alltid lekt, gjort roliga saker hemma som i stan, handlat mat, kläder, något gott, gått på aktiviteter men också plockat ihop leksaker eller städat hos mig i några minuter eller liknande och alltså "haft tråkigt" mellan varven i kortare pass.
Barnet har både fått något litet som hen vill ha men vid tillfälle också enbart tittat på en tillfällig önskeleksak i en prisklass som inte är ok för mig, dessutom brukar leksaken förlora sitt nyhetsvärde redan när vi lämnat butiken.
Jag har bil och vi har börjat åka en liten sväng och titta i butiker och shoppa lite.
Hen får fickpengar och vi kollar, småshoppar, äter, köper nåt klädplagg. Men på väg hem tar föraktet vid och när jag skjutsat hem barnet uppmanas jag att omgående sticka iväg. Jag vill inte gå in i ett mönster där jag bara verkar bli utnyttjad men jag vet inte vad jag ska göra, finns det råd från er? Har inte egna barn, blir "terrad" av barnet p.g.a detta i en dos strax under min bristningsgräns..ja..Och en olycka har medfört att jag inte kan springa runt som tidigare, däremot nästan liknande nivå på min rörlighet när vi ses.

Du har ingen som helst skyldighet att bli illa behandlad. Ta hand om snälla och treliga barn och avstå från ditt elaka syskonbarn. Gör spännande och trevliga utflykter med andra barn och ordna så att den 8-åriga härskaren förstår, varför han inte får följa med. Förhoppningen är att han ska förstå sambandet mellan att vara trevlig och få vara med och ha roligt.