Re: Bipolär utan medicin

Träffade en tjej som sa hon var hypoman. Vi älskade varandra dock tyckte jag det var oerhört svårt.Jag hjälpte henne mycket i början då hon var deppig.
Ställde såklart upp för henne hela tiden med allt möjligt. I februari blev hon deppig igen, rejält. Jag visste att hon ville vara själv under denna perioden.Tiden gick och deppressionen verkade inte släppa,jag ringde och skicka gulliga sms under hela tiden dock kändes det som om jag inte vore vatten värd. Första tiden under vårt förhållande tackade hon mycket för att jag var så snäll,ställde upp och var tålmodig.Jag försökte förstå henne,hon drack mycket och var bakfull på jobbet ibland,ringde mig och grät osv.

Jag åkte till henne för att "känna efter" om det var något fel på oss/mig efter 2 veckors deppighet.Jag kände inget direkt utan bara att hon var deppig.Efter ytterligare en vecka ville hon prata, jag anade "något" och hittade henne på en kontaktsida på internet!! Hon var singel och letade killar(deppressionen hade troligen gått över till hypomani?).
Jag blev jättearg och bad henne fara.Hon skicka sms,vilka jag raderade utan att läsa. Efter några dagar skicka jag ett mail och förklarade att hon sårat sååå många,inte bara mig(jag ångrar det mailet). Hon maila tillbaka och det mailet har jag inte läst då hon är inne i nån konstig period.

Skickade allt jag fått av henne i ett paket till henne,kändes som allt hon gett mig var en lögn. Nu har det gått någon vecka och jag har läst jättemycket om bipolär sjukdom. Jag har förståt att hennes beteende inte är helt ovanligt under hypomani. Hon är inte hennes sjukdom. Jag har som medmänniska sträckt fram en hand till henne, detta var för en vecka sedan,hon har ännu inte tagit den. Jag fattar inte alls varför hon är arg på mig eller vad det är med henne. Förstår du hennes beteende?