Min son har nästan inget minne av sin barndom

hej
Vår son är 20 år och har sedan varit femton år fått ett mer slutet betende. Han har ett kompisgäng men det har varit samma sedan var liten. Han tycker inte om beröring men han tycker om uppmuntran och beröm. Han låtsas ofta vara oberörd men det är han inte och har aldrig varit. Slutenheten kom när han började gymnasiet och hans bästa kompis flyttade.
Jag är mest fundersam över om något kan ha hänt i hans uppväxt som har gjort att han inte har några minnen ifrån när han var liten. Han hade en ganska agressiv period runt fem års åldern.
Han har sagt att han aldrig kommer att skaffa barn för han tycker de är jobbiga.
Han tar sig inte autumatiskt för sig saker utan kan bli sittande en hel dag framför datorn, men samtidigt har han många intressen.
Som liten sa han att han mådde illa av att gå på kalas med många barn.
Tacksam för någon vägledning
Mvh

De flesta människor har bara sporadiska minnen av sin barndom. Det behöver inte betyda att de bär på traumatiska minnen.

Din son har en introvert läggning, men han har ändå vänner och intressen. Att sitta framför datorn en hel dag kan innebära mycket mental aktivitet.

Han vet vad han vill och väljer ett liv som passar honom. Acceptera honom som han är och fortsätt med uppmuntran och uppskattning.