Hej. på den sista tiden har jag börjat blicka tillbaka i mitt liv, och trots att jag bara är 16 år så blir jag jätte ledsen över att jag en dag förmodligen kommer glömma bort allt och bli gammal.
Att mina föräldrar en dag kommer dö och jag blir ensam kvar är en hemsk tanke. Jag drömmer att alla dör och jag är ensam kvar. Som sagt: jag är jätte rädd för att dö och mina tankar har börjat spegla sig i vardagen. Ibland kan jag bara börja storgråta när jag tänker tankar om att jag ska bli gammal. Jag låter alla bekymmer ta över min vardag. Kanske behöver jag prata med någon? Min rädsla för att inte bli ihågkommen blir bara större. Jag har en enorm dödsrädsla. Hur får jag den att försvinna?