Hej!
Jag är 18 år. Jag har sedan ett halvår tillbaka haft problem med panikattacker som nu under sista året på gymnasiet påverkar mina betyg. Jag har en dröm om att få komma in på djursjukvårdarlinje vilket medför att jag måste ha höga betyg men så långe jag får attacker under skoltid som gör att jag måste gå hem så blir detta jätte tuffft för mig.
Jag går hos en psykolog men det känns inte som om att vi kommer någonstans. Varje gång vi träffas frågar hon samma fråga och nu tycker jag att jag har sagt svaret på frågan väldigt många gånger. Hon frågar jämt: vad är orsaken till ångesten? Jag får attacker vid många olika tillfällen men har ändå gett henne rimliga svar och hon förklarar hela tiden att alla har ångest men att det har blivit värre för mig. Hon säger också att medcin inte är något bra då et är berondeframkallande.
Jag vet snart inte vad jag ska göra längre och står inte ut med alla anfall som i stort sätt visar sig varannan dag och kan hålla på i flera timmar.
Jag känner följande: darrningar, illamående (vill spy), blir alldeles blek, får hög puls, tänker dödstankar, får hjärtklappning, får overklighetskänsla, kan få för mig att benen tillhör någon annan och går vingligt samt er suddigt som om att jag ska svimma. Lugnande hjälper mig inte längre och så här kan jag väl inte ha det?
Jag kan inte plugga som jag vill, jag kan inte träna som jag vill och jag kan inte åka och göra saker med kompisarna.
Varför får jag inte mer hjälp?
Hur många år tar det innan det går över av sig självt?
Vad ska jag göra när anfallen kommer?
Borde jag byta psykolog?
Ibland ser jag mig själv trilla ner för en trappa (det kan vara trappan hemma eller i tunnelbanan), vad betyder det? (endast i tankar inte i drömar).
mvh: