Med stalking, även förföljelsesyndrom på svenska, menas ett beteende där en person förföljer eller kontaktar en annan person mot dennes vilja. Enligt vissa definitioner kan ett beteende kallas för stalking om det är ett avvikande mönster av trakasserier eller hot mot en specifik individ. Mönstret av trakasserier och hot ska vara mer än en öppen handling som offret uppfattar som hotande. Förföljelser och kontakter kan ske på flera olika sätt. Det kan röra sig om att någon fysiskt uppsöker en person och försöker ta kontakt, t.ex. genom att förföljaren, stalkern, dyker upp utanför offrets hus. Stalkern kan också på olika sätt visa sin närvaro i offrets omgivning och detta kan i längden leda till att offret minskar sin egen rörlighet i hemmiljön. Ett kontaktsätt som ofta används är att förövaren ringer till sitt offer, det är inte ovanligt att förövaren ringer flera gånger per dygn. Kontakten kan också ske genom e-brev, sms eller vanliga brev som skickas med posten. I takt med att samhället har blivit mer och mer tekniskt avancerat har det ökat möjligheterna för att förfölja någon. Teknisk utrustning som kan användas kan vara avlyssning av mobiltelefoner, spionprogram på datorer. Med spionprogram kan stalkern övervaka det mesta som offret gör med sin dator, t.ex. läsa e-brev och se vem offret chattar med.

De som stalkar eller förföljer är oftast män. 70% är män och 30% är kvinnor visar en undersökning. Vanligt är att en person som förföljer också har haft kontakt med psykvården vid ett eller flera tidigare tillfällen innan förföljelsen börjar. Någon specifik diagnos som skulle vara typisk för just stalkers finns inte. De störningar som är vanliga bland stalkers är tankestörningar, störningar i känsloläget och drogrelaterade störningar. Tankestörningar är det absolut vanligaste syndromet hos förföljelseförövare. Tankestörningarna yttrar sig genom hallucinationer, vanföreställningar och desorienterade tankar. Individer med tankestörningar kan ha diagnosen schizofreni. Schizofrena individer har någon form av hallucinationer, ofta i form av röster. Rösterna kan vara befallande, alltså att de säger till individen att göra något. Det kan vara svårt för en person som hör röster att avgöra vilka röster som är verkliga och vilka som inte är det. Ett sådant tillstånd när personen inte kan avgöra vad som är verklighet kallas för ett psykotiskt tillstånd. Stalkers som befinner sig i ett psykotiskt tillstånd kan agera på sätt som framstår som väldigt underliga, med långa brev som de skickar till offren som exempel på handlingar.

Vanföreställningar är också vanliga bland stalkers. En vanföreställning är när en person tror något fastän det finns klara signaler från omgivningen att det inte förhåller sig så. En ovanlig typ av vanföreställning som finns bland en del stalkers är erotomani. Med erotomani menas ett tillstånd hos en person när denne har en vanföreställning om att offret och personen är i ett kärleksförhållande. Eftersom personen har vanföreställningar spelar det ingen roll hur mycket bevis eller förklaringar som omgivningen ger för att förklara att det inte finns något kärleksförhållande. Det är möjligt att alla förklaringar från omgivningen och tecken på förskjutning från offret leder till en tro hos förövaren att det är tecken på kärlek, oavsett vad offret än gör så tolkas det som kärlekstecken eller dolda kärleksmeddelanden av en sådan förövare. Andra vanliga vanföreställningar hos förövare är svartsjuka. Svartsjuke vanföreställningar där individen tror att dennes partner är otrogen trots att det finns klara signaler som pekar på motsatsen. En sista typ av vanföreställning som finns hos stalkers är förföljelsemani (paranoia), det är ett tillstånd där en individ känner sig felhanterad av andra i sin omgivning. Och detta kan få till följd att stalkern börjar trakassera någon som den känner sig felhanterad av.

Störningar i känsloläget påverkar också beteendet hos stalkers. Depression är en sådan störning som finns bland stalkers och depression kan vid allvarliga fall ge upphov till ett psykotiskt tillstånd med vanföreställningar. En annan känslolägesstörning som kan påverka en stalkers beteende är maniska störningar. Någon som är manisk kan uppleva att denne har en otrolig tankeverksamhet, mindre behov av sömn, en känsla av storslagenhet. Känslan av storslagenhet (narcissism) kan leda till att en stalker tror sig ha förmågor som denne inte besitter, det kan också leda till en tro på speciella kärleksförhållanden till andra personer.

Det finns likheter mellan stalkers och personer med spelmissbruk, shoppingmissbruk eller andra missbruk. Liksom vid andra missbruk ger stalkandet en kick, en känsla av vällust, som undertrycker obehagliga känslor. (Mer information).

Att försöka förstå en stalker genom diagnoser har klara begränsningar. En del forskare menar att för att få en bättre förståelse om förövaren måste man undersöka vilket förhållande som stalkern har med sitt offer.

Det är fler kvinnor än män som utsätts för stalking. Ungefär en femtedel av Sveriges befolkning uppskattas någon gång ha blivit utsatta för någon typ av stalking. Enligt undersökningar är det vanligaste förhållandet mellan stalker och offer att de har haft någon typ av personlig relation tidigare. Denna grupp innehåller olika typer av förhållanden som t.ex. före detta sambos, personer som har dejtat, medarbetare, sexuella kontakter, professionella kontakter som sjukvårdare m.m. En annan grupp är en där stalkern inte har något tidigare förhållande med offret. I denna grupp finns det många offer som är kändisar från t.ex. tv eller politiken.

När det gäller våldsamheten hos stalkers är det svårt att göra några förutsägelser. Svårigheten ligger i att veta vem som kommer att bli våldsam. Det bästa sättet att försöka förutsäga våld är att se vilken typ av förhållande offret har med stalkern. Risken att förföljelsen ska utmynna i våld är störst om offret och stalkern har haft en relation tidigare. Anledningen till att det är mer våld i dessa fall av stalking kan bero på att eftersom stalkern känner sitt offer då kommer denne vara mer benägen att ta kontakt fysiskt med offret, och det är i kontaktsituationerna som faran ligger.

Kändisar är ofta utsatta för stalking, och kan behöva vidta speciella säkerhetsåtgärder för att skydda sig. Ett välkänt exempel är Beatles-medlemmen John Lennon, som blev mördad av en stalker.

Vården som finns tillgänglig för individer som förföljer andra är beroende på vilka specifika psykiska problem individen har. Till viss del handlar det för vårdpersonal, läkare och psykologer att kunna göra en riskbedömning av personen som stalkar. I riskbedömningen finns en utvärdering i hur pass stort hot stalkern utgör mot offret.

I USA var man tidiga med att stifta lagar mot stalking. USA:s först lag kom i Kalifornien redan 1990. I Sverige har vi ingen specifik lagstiftning mot stalking utan det är ofredande och olaga hot som stalking faller under. Vi har också lag om besöksförbud, som indirekt är inriktad på skydd mot stalking.