Regelbundna måltidsvanor

Hur ofta man bör äta är verkligen individuellt, men här kommer några riktlinjer.

Känn efter när på dagen du är hungrig och har tid och lust att äta. Försök att lägga dina måltider vid dessa tidpunkter om det är möjligt.

I många yrken har man matrast vid en bestämt tid och då blir man ju tvungen att lägga måltiderna då.

Två till tre huvudmål och några mellanmål passar de flesta människor.

Många ätstörda människor går utan mat hela dagarna och vräker i sig mat på kvällen. Om man svälter för länge ökar risken för en hetsätningsattack på kvällen. Försök att inte gå utan mat längre än fyra timmar. Ät frukt om det dröjer innan du kan äta middag.

Om man äter en rejäl lunch och middag varje dag minskar man risken att kroppen blir så utsvulten att man börjar stoppa i sig vad som helst utan tanke på vad maten har för näringsinnehåll.

Ett problem i skolan är att barnen tvingas äta lunch för tidigt på dagen. De äter nästan ingenting eftersom de inte är hungriga. På eftermiddagen när de verkligen blir hungriga finns det ingen riktig mat för dem utan de tillfredsställer sin hunger genom att köpa snask och kaffebröd i godisbutiken eller skolkafeterian. Det vore bättre för barnen om skolmatsalen var öppen längre tid och barnen fick gå dit och äta när de själva kände sig hungriga.

Vissa människor trivs med en stor frukost, andra kan inte förmå sig att äta på morgonen. En vetenskaplig studie visade att skolbarn presterade bättre om de åt en ordentlig frukost. En senare studie visade att det bara gällde för barn som var undernärda.

En ofta diskuterad fråga är om det är bäst att ha fasta måltidstider eller äta när man är fysiskt hungrig. En lösning som brukar fungera är att man har fasta måltidstider, men anpassar tider och innehåll efter sin egen individuella hunger och mättnad.

Att äta bra är en konst. Det är mycket som ska stämma om kroppen ska bli välnärd och man dessutom skall känna sig nöjd och belåten efter maten.