Skillnad mellan ätstörda och andra människor

Människor med ätstörningar upplever att de inte själva har kontroll över sina behov, sina impulser och hur de handlar. De upplever sig styrda av krafter utanför sig själva. Om man går igenom deras levnadshistoria, visar det sig att vissa saker återkommer. När de var barn, har omgivningen inte reagerat på ett korrekt sätt på signaler som anger behov eller uttrycker känslor. Om omgivningen inte förstår barnets verkliga behov och reagerar adekvat på dem, hindras barnet att lära sig att bli medvetet om sina behov.

Antingen känner människor med ätstörningar inte kroppens signaler för hunger och mättnad eller så bortser de från dem. De äter av andra skäl än fysisk hunger, t.ex. trötthet, stress eller tristess. Förhållandet till maten gör den drabbade förtvivlad och hon klarar inte av att få någon ordning på det.

Människor utan ätstörningar har kontakt med sina fysiska hunger- och mättnadskänslor och använder sig av dem när de ska bestämma sig för när och hur mycket man ska äta. Man äter i allmänhet inte av andra skäl än att man är hungrig och behöver mat för att bli mätt. Man blir tillfredsställd av att äta och ätandet sköter sig självt som andning och sömn.

	Stört ätande	Normalt ätande
Vad som styr ätandet	Ätande är avskilt från normal styrning av hunger, aptit och mättnad. Kan regleras av vilja, planerad diet, kaloriräkning, känslor och av att se och lukta mat.	Ätandet regleras av äkta hunger, aptit och mättnad. Man äter när man är behöver näring, slutar när man är mätt; är vanligen hungrig vid måltidstillfällen.
Varför man äter	Man äter ofta för andra ändamål än näringsbehov: för att ändra kroppen, bli nöjd, dämpa smärta, lindra stress, ångest, ilska, ensamhet eller tristess. Man känner sig obehaglig efter ätande, har känslor av ånger, skuld och skam.	Man äter för näring, hälsa, energi. Också för nöje och som del av umgänge. Ätande ger känslor av tillfredställelse.
När man äter	Man har ett oregelbundet, kaotiskt ätande - äter ofta för mycket eller för litet, hoppar över mål, fastar, hetsäter, bantar. Vanligt mönster är överätande eller underätande, mycket mer eller mindre än vad kroppen behöver.	Man har reguljära ätvanor och mönster. Typiskt kan vara tre huvudmål plus mellanmål för att tillfredsställa hunger. Mera.

Vad styr ätandet?

För den friska människan styrs ätandet av äkta hunger, aptit och mättnad. Man äter när man behöver näring och slutar äta när man är mätt. Man är ofta hungrig vid måltiderna.

För en person med ätstörningar fungerar inte den normala kopplingen mellan kroppens näringsbehov och hunger. Ätandet regleras av vilja, planerad diet, kaloriräkning och om man blir frestad av läcker mat.

Varför äter man?

Den friska människan äter för att få näring, hälsa och energi, men även som nöje och som en del av umgänge. Man känner sig nöjd av att äta.

För personer med ätstörningar styrs ätandet av viljan att ändra kroppens utseende, att undertrycka smärta, stress, ångest, ensamhet, tristess, etc. Efter ätandet känner de obehag och känslor av ånger, skuld och skam.

När äter man?

Den friska människan har regelbundna matvanor, t.ex. tre huvudmål och mellanmål alltefter kroppens behov.

Människor med ätstörningar äter oregelbundet och kaotiskt - ibland för mycket, ibland för lite. Ibland hoppar man över mål, ibland fastar man, ibland hetsäter man och ibland bantar man. Ofta växlar man mellan att äta för mycket och att äta för litet.