Jag går precis igenom den svåraste tiden i mitt liv, någonsin. Min pojkvän lämnade mig för snart tre månader sedan, efter ett inte så långt förhållande, men seriöst. Vi hade pratat om att förlova oss till sommaren 07. Men nu blev det så, han lämnade mig pga olika sätt att leva och se på saker och ting. Visserligen var det mitt fel att det tog slut, då jag inte tog hänsyn till hans sätt att se på saker och ting kring livet. Så nu sitter jag här, tre månader senare och sörjer över mina misstag och ångesten äter upp mig inifrån. Hela tiden tiden frågar jag mig själv, Varför? Tänk om...?
Men det spelar ingen roll längre. Det som har hänt har hänt. Och det kanske är svårt att se det från den ljusa sidan, men allt som händer har en mening. Psykologisk hjälp kan inte hjälpa dig om du inte hjälper dig själv. Tyvärr finns ingen genväg för att komma över en person som man älskar. Det är jätte svårt. Jag ska inte säga att du glömmer honom snart, det går över. För fastän det är sant så hjälper det inte. Du måste gå igenom den smärta och rädsla du känner för att kunna bearbeta. Om du känner för att gråta, så gråt.
Ägna tid åt dig, gör saker som du njuter av och uppskattar, träffa vänner och försök ha kul. Mer än så kan jag inte hjälpa dig. Du måste stå på dig och hjälpa dig själv, vännen! Skriv gärna tillbaka. / Victoria