Hej!
Min 18 årige son flyttade hem till sin pappa i somras (vi är skiljda sedan tre år). Tyvärr har det fått följden att jag håller på att tappa kontakten med honom. Han är upptagen med sitt och får ta ganska mycket eget ansvar då pappan ofta är på tjänsteresor. Det är på både gott och ont eftersom han också behöver få rå sig själv och bli mer självständig men varken jag eller min f d make har egentligen någon "koll" och det gör mej orolig emellanåt.
Min son har sällan tid att hälsa på, låter irriterad (upptagen) när jag ringer för att bjuda honom på mat
( 1 g vecka) eller bara för att höra hur det är med honom. Han har aldrig tid att ställa upp och hjälpa mej med något (och jag har slutat fråga) och han berättar sällan något spontant om sig själv, vad han gör, hur det går i skolan etc. Han ger bara knapphändiga svar när jag frågar honom, ringer sällan upp om jag sökt honom på mobilen och svarar lika sällan på SMS. Jag har frågat om han är arg på mej, men det påstår han att han inte är....och det tror jag inte heller.
Han har aldrig varit särskilt öppen och pratsam, men jag känner mej så avvisad i hans sätt att bemöta mej. Så har han inte varit tidigare och det gör mej orolig. Han sköter skolarbetet (vad jag vet) och ägnar en del av sin fritid åt idrott. Ska jag fortsätta upprätthålla kontakt med honom (2 ggr/vecka, trots hans avvisande) eller ska jag vila ett tag och se vad som händer??? Han har äldre syskon som hör av sig och hälsar på ungefär en gång i veckan och de tycker också att han "skiter i sina närmaste".
mvh