Home   News   Forums   Log in    Get personal advice    My area     Help    
|
Go to:
Alla forum
  Forum för fri diskussion
  Att leva bra och må bra
  Ångest pga förhållande
  Re: Ångest pga förhållande

KOM2002 (reply)  Re: Ångest pga förhållande

Re: Ångest pga förhållande (Reply to: 123881 from 777FB2C7430A890FD1366671308E71C9 )
From: 0187A854962439353E7BA10E8BF8ED3A
Date: Thu, 4 Dec 2008 18:10:14 +0100
Language: Swedish

 


Reply to this message

Reply to all  

reply
jag tror inte på teorier om för liten kärlek som barn o.s.v.....det finns inga enkla svar....
jag kan brätta om mig själv.
jag är tillsammans med världens finaste person. Jag vet inte var i världen jag skulle kunna hitta en sådan person. Vi har planer på att flytta från Sverige...vi har drömmar och visioner.

Mitt problem är att hon inte är här. Vi har ett långdistansförhållande.
Mitt andra problem är att jag oxå får som några nämnt jätteångest av förhålllanden.

jag har en teori varför...och försöker ibland diskutera det med henne...men hon tar det som ett bevis på att jag inte älskar henne lika mkt...så är det ju inte!

här kommer en text ur Göteborgs Fria, som jag tycker att alla ni som grubblar över varför det e svårt med förhållanden bör läsa....och ta med en nypa salt;)

SYNPUNKTEN fredag, 3 oktober 2008 | 08:00
Experimenterar ni med monogami?

Hej spalten! Jag har alltid varit lycklig med min livskamrat men är nu rädd att känslorna börjar svalna. Vi har liksom inget att säga till varandra längre. Vad ska vi göra??
/Rådlös

Svar: Hej Rådlös! Ni verkar ju ha en gigantisk utmaning framför er. Hur kan du då säga att ni inte har något att tala om? Det verkar snarare som om ni inte vågar prata om det som är viktigt, typ om ni ska fortsätta hänga eller bryta upp. Alltid ett spännande samtalsämne det lovar jag.

Tänk så här, om den här partnern försvinner så har du ju flera andra, så det kanske inte behöver vara någon katastrof. Eller experimenterar ni med monogami? Jag får en känsla av det. I så fall är det fullt normalt att ni känner er lite rädda och fastlåsta för då har ni ju så att säga lagt alla ägg i en korg.
Monogami behöver inte orsaka några skador om det utövas med försiktighet och gott om socialt glidmedel. Det viktiga är alltid att man avbryter och återgår till mindre vågade umgängesformer om en av er inte längre tycker att det känns bra.
Människor har experimenterat med denna form av social begränsning i tusentals år och det finns till och med exempel på fenomenet i djurriket! Det finns också en hel del populärkulturella verk om monogami som ni kan hämta inspiration från, men tänk då på att det ofta är en idealbild som målas upp. Det rör sig också för det mesta om så kallade heterosexuella parrelationer i de här fallen. Men om ni har bestämt er för vad ni har för kön och ni inte passar in i den här normen så kan ni säkert tänka er in i situationen ändå med lite god vilja, och det har ni ju visat att ni har!

Det finns till och med de som ägnar sig åt sexuell monogami, inte bara social (detta förekommer dock inte hos andra djur än människan, så vitt man vet). Men det är inget som rekommenderas för den som inte verkligen vet vad den håller på med. Det är mycket stor risk för att åtminstone en av er blir känslomässigt rubbad om ni ägnar er åt både social och sexuell monogami, och skadorna kan faktiskt bestå även långt efter att experimentet har avslutats. Generellt kan sägas att ju längre försöket pågår, desto svårare blir det för er att knyta an till andra människor om ni inte jobbar aktivt och kontinuerligt med problemet. Å andra sidan finns det de som har gjort seriösa monogama försök som hävdar att den extrema fokuseringen på en enda relation har gjort denna så intensiv att det har lett till någon form av rus. Men detta är inte vetenskapligt belagt.

Sedan har vi det här med barn. Det framgår inte om ni lever tillsammans med några sådana. I ett monogamt förhållande kan de vara ett sätt att lindra isoleringskänslorna, men det finns ett par saker att tänka på.
För det första har ju barnen inte valt att delta i ert experiment och ni får inte låta det gå ut över dem. Barnen har ett stort och naturligt behov av att träffa folk. Om ni inte är så många hemma så måste ni se till att kompensera på annat sätt för att ni så att säga stryper tillgången på mänsklig kontakt.
För det andra kommer barnen att ta en mycket stor del av er tid i anspråk om ni bara är två vuxna, och särskilt om de är fler än ni. Det finns en reell risk för att all er energi går åt till matlagning och barnuppfostran och att ni därmed inte hinner utvärdera hur ert sociala experiment fortlöper. Det är ett mycket vanligt fel bland monogamianer att de glömmer bort att det finns alternativ. De glider lätt in i en föreställningsvärld där deras livsstil framstår som naturlig. Ofta hamnar de i en subkultur där alla deras vänner – eller kontakter, som det snarare handlar om i monosamhället– är inne på samma spår.

Hur som helst är det lätt att det slutar med just den situation som du beskriver, att man plötsligt inser att den relation som man har satsat allt på inte längre maximerar välbefinnandet.

Caspar Behrendt • frilansjournalist och fristående krönikör
SYNPUNKTEN fredag, 3 oktober 2008 | 08:00


åter till min egen situation:Jag önskar inerligt att jag kunde få leva och älska henne gränslöst i alla avseenden...men det är svårt...jag är extremt svartsjuk även om jag själv kan stå för att kärleken till en männsika inte uteslutar kärleken till någon annan. Jag känner att jag bara kan preoritera en person. och det är hon...
min slutsats är nog att det inte finns någon....utan att var och en få komma på vad dom själva behöve och vad som är viktigast...men det är fan inte lätt.....
Uppoffra aldrig för mkt av dig själv......då slutar du vara den du är......
men våga se riktig kärlek när den inträffar....det finns inte bara en person som är den rätta.....
vi lever efter så många konstiga och påhittade slutsatser.....
lev efter dina egna.....
jag tror man kommer lite närmre lyckan om man vågar vara ärlig med sig själv...
är man inte ärlig mot sig själv är det lätt att bete sig som ett svin....
tack å hej...leverpastej....

om det är någon som vill diskutera mer så gärna.....


How much is 0 + 7 :
Write Reply to Archive 221252

Author or secret name (pseudonym):
Subject:
Language:
Enter the text...  Plain Text  Guess  HTML

plain
Plain text
reply
Reply
happy
Happy
sad
Sad
angry
Angry
question
Question


You are not logged in
Today's date: Tue, 19 Mar 2024 07:31:02 +0100
KOM 2002