Home   News   Forums   Log in    Get personal advice    My area     Help    
|
Go to:
Alla forum
  Fråga-experten-området
  Gratis rådgivning via internet om psykologiska problem och relationsproblem
  Min sambo och min dotter
  Re: Min sambo och min dotter
MER INFO

KATEGORIER

KOM2002 (question)  Min sambo och min dotter

Thread Messages in thread:

reply Re: Min sambo och min dotter , Gunborg Palme - Leg psykolog - Leg psykoterapeut - Telefon 08-664 60 92 , 04 Sep 2008 21:42
reply Re: Min sambo och min dotter , Gunborg Palme - Leg psykolog - Leg psykoterapeut - Telefon 08-664 60 92 , 04 Sep 2008 09:00
question Min sambo och min dotter , ****** , 03 Sep 2008 13:15
 129825. To top of pageTop   Next message down
Min sambo och min dotter
From: ******
Date: Wed, 3 Sep 2008 13:15:33 +0200
Language: Swedish

 


Reply to this message

Reply to all  

question
Jag är en 54-årig kvinna som är sambo med en 50-årig kvinna. Jag har en dotter från tidigare äktenskap, hon är 12 år. Hon bor hos mig varannan vecka. Min sambo och jag flyttade ihop förra hösten, hon flyttade till min lägenhet.
Problemet är relationen sambo - dotter. Min dotter är ensambarn, men inte överdrivet bortskämd. Hon är en social och trevlig tjej, med humör. När hon blir arg eller sur är hon utagerande, det är stampningar och ibland kastar hon saker. Även verbalt är det stor dramatik, och hon kallar mig oftast för fula saker när hon är arg. Hon är också lite småslarvig, plockar inte undan efter sig, släpper kläder där hon står, städar sällan sitt rum etc. Min sambo har haft oerhört svårt för att acceptera min dotters beteende. Jag har flera gånger fått veta hur dåligt jag uppfostrar henne. Min sambo har även flera gånger skällt ut min dotter. Helt klart är, att jag och min sambo har olika syn på "uppfostran". Och där kan vi inte komma överens. Jag har hävdat att det är jag och hennes pappa som har ansvaret för vår dotter, att min sambo egentligen inte ska lägga sig i, om det inte är sådant som direkt berör henne, som t ex trivseln i hemmet. Och självklart påverkar min dotters humör trivseln i hemmet i och med att hon är så utagerande. En annan aspekt av det hela är att min dotter är i den ålder hon är, hon är i/på väg in i puberteten, och jag tycker att man under dom åren får försöka ha lite tjockare hud. Dessutom fick/får hon mindre tid av mig nu när jag har en sambo. Jag försöker dock göra saker som bara jag och hon gör. Min sambo har också rätt häftigt humör, och häromdagen brast det för henne. Vi satt i bilen, på väg för att handla, min dotter fick en fråga som hon svarade surt på samtidigt som hon sparkade i dörren på bilen. Min sambo slet tag i min dotters hår och vrålskällde. När vi gått ur bilen surade min dotter (helt förståeligt), varpå min sambo tvärvände, gick till bilen - och körde hem. Hon lämnade oss i ett köpcentra 3 - 4 mil hemifrån. Vi tog oss hem bussledes.

Min reaktion är att jag måste skydda min dotter från sådana handgripligheter (min sambo hotade med stryk nästa gång det händer), och skydda mig själv från att bli behandlad på det viset. Men - och det finns ju alltid ett men - samtidigt så har vi det väldigt trevligt tillsammans, vi hittar på saker på helgerna, vi har gemensamma drömmar och projekt. Min fråga är egentligen inte vad jag ska göra, utan mer HUR jag ska göra. Hur tacklar man den här typen av problematik? Att lämna min sambo är ju egentligen den enklaste lösningen, men jag tycker att jag vill försöka få detta att fungera (vilket jag i och för sig har gjort nu under ett års tid). Vi har vid ett flertal tillfällen pratat igenom våra konflikter, men på vissa punkter tycker vi så olika. Jag tycker att man som ny i en familj måste försöka vara lite smidig och ge relationen till styvbarnet lite tid. Min sambo tycker ungefär att "nu måste det bli lite ordning", dvs det ska vara undanplockat, bäddat etc. Samtidigt som hon själv inte håller så bra ordning. Vet du, ibland känns det som om hon överför sina egna mindre bra sidor på min dotter, och skäller ut henne efter noter för något som min sambo själv gör. Jag har försökt få henne att se det, att hon och min dotter i mångt och mycket reagerar på liknande sätt - ilska, spydigheter, gå sin väg - men jag vet inte om hon gör det. Det hela handlar kanske om kommunikation, jag tror att det måste finnas ett sätt som jag kan nå henne på - jag har bara inte kommit på det än. Just nu känns hon mest oberäknelig och opålitlig.

Det blev mycket ord, men jag har svårt att se riktigt min egen roll i det hela, jag känner mig ofta förvirrad; vad är rätt/fel för just oss i just den här situationen. Vad kan jag göra för att öka förståelsen mellan min dotter och min sambo?
 129864. To top of pageTop Previous message Previous message Next message down
Re: Min sambo och min dotter (Reply to: 129825 from ****** )
From: Gunborg Palme - Leg psykolog - Leg psykoterapeut - Telefon 08-664 60 92
Date: Thu, 4 Sep 2008 09:00:06 +0200
Language: Swedish

 


Reply to this message

Reply to all  

reply

Det är ett misstag att tvinga ihop människor som inte tål varandra. Ni behöver varsin bostad, så att din dotter slipper konfronteras med din sambo. Ge i första hand din dotter det hon behöver och träffa kvinnan när din dotter är hos sin pappa eller är upptagen med annat.



 129897. To top of pageTop Previous message Previous message  
Re: Min sambo och min dotter (Reply to: 129864 from ****** )
From: Gunborg Palme - Leg psykolog - Leg psykoterapeut - Telefon 08-664 60 92
Date: Thu, 4 Sep 2008 21:42:01 +0200
Language: Swedish

 


Reply to this message

Reply to all  

reply

Styvfamiljer brukar vara ännu mer komplicerade än kärnfamiljer. Hör med din sambo och din dotter hur de skulle vilja lösa problemet.




You are not logged in
Today's date: Fri, 29 Mar 2024 11:12:48 +0100
KOM 2002