Psykofarmaka och beroende, avgiftningsplan

Problem med fysiskt tablettberoende, det vill säga att tvångsmässigt behöva ta en viss medicin för att förhindra ett abstinenssyndrom (ett fysiskt syndrom som uppkommer när man plötsligt avbryter en behandling och då patienten kan förvänta sig ökade ångestsymptom) är något som kan kopplas till bensodiazepinbehandling av ångest och sömnlöshet.

Det har visat sig att upp till 45 procent av patienterna som har fått stabila doser av bensodiazepiner under lång tid visar tecken på fysisk abstinens.

Om du tar den här typen av medicin och du vill sluta utan att drabbas av abstinenssymptom, måste du följa en strikt avgiftningsplan: en gradvis dosreducering som löper över flera veckor eller månader (du bör vara förberedd på ungefär en veckas avgiftning för varje månad du tagit medicinen).

Ingen av de andra typerna av psykofarmaka verkar ge något fysiskt beroende eller fysisk abstinens.

En annan sak är det psykiska beroendet av psykofarmaka. Det man kallar psykiskt beroende är när en patient inte kan sluta ta en medicin av rädsla att förlora de fördelar den givit och förväntan att den ska ge allt mer fördelar vid fortsatt bruk (ibland även missbruk).

Psykiskt beroende är ett mycket vanligt syndrom som kan relateras till vanliga beteenden i vardagen och påminner om irrationellt magiskt tänkande hos barn (Om jag gör så här...kommer det här att hända.).

Bästa sättet att skydda sig från riskerna med psykiskt och fysiskt tablettberoende är att förstå att alla medicinska behandlingar av en psykisk störning minskar men inte utrotar störningen, samt att medicinen endast bör tas under en begränsad tid och alltid i ordinerad mängd.