Metoder för psykoterapi

Många psykiska problem, t.ex. ätstörningar, beror inte i första hand på en olycklig barndom, utan på att känslor och fysiska förnimmelser befinner sig i en förvirrande röra därför att man inte har fått lära sig som barn att identifiera sin inre värld.

Före en psykoterapeutisk behandling kan patienten inte ta ansvar för eller reda upp i sitt inre. Om man får bra hjälp, kan man så småningom klara av att hantera sina känslor och behov. Behovet av att droga sig med mat eller utsätta sig för svält när man vill dämpa negativa känslor, minskar därmed. Mera.

Ångesten blir en naturlig del av ens liv och behöver inte längre ätas bort, utan kan upplevas och förstås. De negativa känslorna blir en viktig informationskälla, som ger möjligheter till utveckling.

Psykofarmaka kan lindra ätstörningar. Preparat liknande Prosac/Fontex finns i olika varianter, och dessa preparat kan öka sannolikheten att psykoterapi blir framgångsrik. Mera .

Kognitiv terapi: Patienten lär sig att tänka på ett riktigt sätt. Exempel på en riktig tanke: "Jag är normal, det är fotomodellerna som är onormalt smala", i stället för den felaktiga tanken: "fotomodellerna är perfekta, jag vill se ut som de, jag måste banta". Mera .

Beteendeterapi: Man får hjälp av andra eller av en dator att förstå och lära sig äta normalt. Man får också tips om andra saker att göra istället för att äta. Mera .

Psykodynamisk terapi och psykoanalys: Man bearbetar svåra och smärtsamma upplevelser från barndomen. Terapeuten hjälper patienten att tolka känslorna.

Människor med ätstörningar har en tendens att låta sig styras av omgivningen. Patienten kan komma att leva upp till terapeutens förväntningar och acceptera tolkningar som egentligen inte är förankrade i dem själva. Det finns en risk att patienten lär sig terapeutens förklaringar och inte kommer i kontakt med sina egna känslor och fysiska förnimmelser. Man skyller på barndomsupplevelser istället för att bli medveten om sin inre värld.

Gestaltterapi: Centralt i denna metod är att lära sig känna igen och identifiera sina verkliga behov och känslor. Mera .

Familjeterapi: Ofta behöver hela familjen runt en person med ätstörningar få hjälp att lära sig hantera problemen. Mera .

Kostrådgivning: Man får lära sig att ändra sina kostvanor. Riktig och sund kost gör det mycket lättare att känna igen sina verkliga näringsbehov. Man lär sig undvika skräpmat, som förvränger förmåga att identifiera kroppens naturliga hunger och mättnad. T.ex. undviker man mat som innehåller mättat fett, socker och vitt mjöl. Mera .

Gruppterapi : Man diskuterar sina problem i en grupp av andra med liknande problem. Att känna igen sig själv i andra och upptäcka att andra har liknande svårigheter gör det lättare att förstå sina egna problem. Gruppens deltagare stödjer varandra.