Hej!
Min fråga gäller min make. Vi är på väg att skiljas och har en dotter, 17 mån, tillsammans. Jag misstänker att min make skulle behöva prata med någon i och med att detta är hans andra skilsmässa och att han trampar kvar i samma mönster. Han har en son med ADHD, hans dotter äter antideprissiv medicin och han har en mycket komplicerad relation till sitt ex. Barnen bor hos henne.
Hans barndom har präglats av att hans pappa lämnade familjen (han har en yngre bror) och de tappade kontakten under flera år. Han och hans bror riskerade att bli bortadopterade då mamman inte klarade av att försröja dem och de levde under en längre tid hos släktingar.
Idag har han extremt dåligt självförtroende, han blev arbetslös för några år sedan och har efter det inte lyckats skaffa ett nytt arbete. Han har en god utbildning och borde ha lätt att få ett jobb. Han söker i dagsläget inga jobb även om det finns sådana han har chans att få. Han har svårt att ringa till okända människor vilket blir ett handikapp i många situationer i livet. Dessutom är han sockermissbrukare och dricker mängder med Cola trots att hans tänder håller på att falla sönder. Tidigare var han storrökare men har slutat.
För mig är det uppenbart att han behöver hjälp men jag kanske överdriver. Vad tycker ni? Jag är orolig för hans psykiska hälsa då han aldrig tar upp och pratar om sådant som uppenbarligen måste vara svårt i hans liv.
Du kan uppmuntra din man att söka hjälp. Att han har lyckats sluta röka är ett tecken på att han skulle kunna lyckas. För att en psykoterapi ska bli framgångsrik, behövs att individen själv känner ett behov av att utvecklas. Att anhöriga är oroliga brukar inte alltid motivera en person att söka hjälp och börja arbeta med sig själv.