självförtroende

Hej!

Jag är en tjej på 30 år. Jag bor med min sambo och min son som är hos oss varannan vecka.Mitt största problem är mitt självförtroende och min självkänsla. Jag tänker mycket på det och lider av att jag känner mig dålig, sämre än andra osv..Jag behöver ständigt bekräftelse från människor i min omgivning för att jag ska må bra, om jag inte pratat med mina tjejkompisar på ett tag så får jag känslan av att de inte vill prata med mig, inte vara min vän och liknande sådana tankar får jag i så gott som alla möten med människor. Mitt förnuft säger mig att det är helt korkat att tänka så här, att jag bara är larvig men känslan är något helt annat och jag behöver verkligen hjälp med detta.Här kommer återigen mitt självförtroende in när jag känner att jag inte vet vad jag ska säga om jag tar kontakt med en psykolog. Jag känner mig fånig, liten och ynklig.. Jag känner ett starkt behov av hjälp eftersom detta verkligen begränsar mig i min vardag och i mitt umgänge med andra!
Hur gör man för att bli en positivare människa???
Vart ska jag vända mig?
vad ska jag säga?
hur fungerar samtalsterapi och vilken form är bra för mig?

tacksam för svar// Josse

Vi har alla erfarenhet av att en gång ha varit små och okunniga barn. De känslorna sitter kvar hela livet. Insikten om att alla går och kämpar med sina mindervärdeskomplex, kan göra att man känner sig bättre.

Dina tankar påverkar dina känslor. Akta dig för att tänka nedvärderande tankar om dig själv. Tänk bara på sådant som du har glädje och nytta av, så att du inte själv bidrar till dina underlägsenhetskänslor.

Kognitiv terapi skulle kunna hjälpa dig.