MER INFO
KATEGORIER
|
Min syster...
Min syster...
From:
******
Date: Mon, 8 Nov 2004 11:24:37 +0100
|
|
Reply to all
|
|
|
Hej!
Jag har frågor angående min syster. Hon är 44 år och lever ett väldigt eget liv tillsammans med en dotter på 10 år. Har varit där nu i helgen och städat min systerdotter rum och det så förfärligt ut. Jag slängde två 125 liters sopsäckar bara med skräp. Hela lägenheten seer ut som ett kaos och jag tror det speglar min systers hjärna. Hon jobbar på en bensin station och vad jag vet så klarar hon det. Det är väl inte det mest avancerade jobbet i världen men det verkar ok.
Tyvärr så börjar jag se samma tendens hos mitt syskonbarn som jag ser hos hennes mamma. Svarar dumt på frågor, reagerar konstigt, tex vi vuxna satt o talade vid middagsbordet efter vi ätit klart och hade trevlig. Min systerdotter ragerar med att säga-måste ni prata så högt, jag orkar inte lyssna på er, ni måste vara tysta osv. Hon ville lägga sig i soffan o sova men det gick ju inte eftersom vi pratatde så högt. Jag sa till henne att vi var vuxna o ville sitta o prata lite men om hon var så trött(kl var bara 18)så kunde hon lägga sig i mormors säng. Min syster säger ingenting utan låter henne bara hållas. Det finns ingen vuxengräns, min syster behandlar henne som en kompis istället för dotter. Ja detta var ett ex,listan kan göras lång men jag måste få hjälp någonstans så jag/ vi kan hjälpa dem innan det går för långt. De bor på en liten ort så jag är rädd för att det snart kan bli mobbning osv. Om barn får reda på i vilken svinstia de bor i vill ingen komma o leka med henne och det är som bäddat för att bli retad för.
Tacksam för lite vägledning i denna svåra nöt att knäcka.
/ Kicki
Du fick tydligen komma dit och slänga skräp. Om skräpet hade berott på en tvångssjukdom hos din syster, hade du inte fått slänga något. Det finns människor som trivs med ordning, men inte har förmåga att ordna det trevligt själva. Eftersom ingen uppfostrar din systerdotter, behöver hon verkligen dig. En möjlighet är att du börjar umgås mer med din syster och systerdotter och att du hjälper till med att hålla ordning i deras hem och försöker lära flickan hur man uppför sig och sköter ett hem.
Det är viktigt att du är lyhörd för deras känslor, så att du inte sårar dem. Ta det lugnt och försiktigt så att de ser dig som en tillgång och inte ett hot.
Re: Min syster...
(Reply to:
36383
from
******
)
From:
******
Date: Tue, 9 Nov 2004 21:08:23 +0100
|
|
Reply to all
|
|
|
Tack för ditt svar. du säger att det inte är ett tvångsyndrom eftersom jag fick slänga saker. Men är det nå´t "fel" när det ser ut som en orkan dragit fram genom en lägenhet. Jag är fullt medveten om att alla inte behöver ha det välstädat runt sig för mig är det en självklarhet. Jag frågade henne vad det var som gjorde att hon tillät sig ha det på detta viset och hon visste inte. "Jag orkar inte hålla på och plocka jämt", fick jag till slut som svar.
Min mor passar min systerdotter ganska ofta eftersom hon arbetar oregelbundet. Där är ordning och reda utan att för den delen vara kliniskt. Där får de båda en dos i "uppfostran" men det rinner av min syster omedelbart. Mina föräldrar som är över 70 båda två tycker att det börjar bli på gränsen. De oroar sig säkert oxå för vad som händer den dag de inte finns längre.
Har du fler tips?
En psykiater kan avgöra om din syster lider av en tvångssjukdom. Den kan yttra sig så att man inte kan slänga saker. Men det finns många andra tillstånd, där patienten lever i misär och är oförmögen att ta vara på sig själv. Kan du få med din syster till en psykiater för diagnos och eventuell behandling?
|