Home   News   Forums   Log in    Get personal advice    My area     Help    
|
Go to:
Alla forum
  Fråga-experten-området
  Gratis rådgivning via internet om psykologiska problem och relationsproblem
  Jag är rädd, att min uppväxt format mig till en Narcisist.
  Re: Jag är rädd, att min uppväxt format mig till en Narcisist.
MER INFO

KATEGORIER

KOM2002 (question)  Jag är rädd, att min uppväxt format mig till en Narcisist.

Thread Messages in thread:

reply Re: Jag är rädd, att min uppväxt format mig till en Narcisist. , Gunborg Palme - Leg psykolog - Leg psykoterapeut - Telefon 08-664 60 92 , 08 Jun 2017 20:49
question Jag är rädd, att min uppväxt format mig till en Narcisist. , ****** , 05 Mar 2017 18:42
 185022. To top of pageTop   Next message down
Jag är rädd, att min uppväxt format mig till en Narcisist.
From: ******
Date: Sun, 5 Mar 2017 18:42:44 +0100
Language: Swedish

 


Reply to this message

Reply to all  

question
jag har varit intagen till psykiatriker på orten pga andra problem, men dom verkar oengagerade och ointresserade av att göra djupare analyser av personer - trotts att man vill tro att det ingår i deras jobb.Pratade med en psykiatriker 3 gånger, sedan aldrig mer, inga enkäter, djupa anlyser via långa samtal osv.

Blev intagen andra gången nu pga att jag hörde röster -vilket sjävfallet skapar koppliongar till Shitzofreni eller i vissa fall , Bipolär sjukdom, men dom har aldrig gjort djupa tester av mig.

Orsaken till att jag skriver till er är att jag tror att jag pga mina föräldrars sätt att uppfostra mig, skapat en Narcisistsk människa, och jag tror inget då kan förändra mig till något annat.

Som ung blev jag väldigt bortskämd, delvis även väldigt försummad i omgångar - perioder. Mina föräldrar var ofta antingen för stränga eller för givmilda, pappa hade långa perioder ingen tid för mig. Jag gjordes tidigt under dånig deras krav, målbilder och livsdrömmar - och nästan allt inordnades i deras kravbild av hur mitt liv skulle vara och bli.

Jag fick aldrig gå ut i tonåren och var totalt isolerad från jämnåriga i nästan 15 år.Min gymnasie utbildning valdes efter deras aspirationer av vad dom ville jag skulle bli, inte av vad realiteten sade att jag kunde klara av.

Jag saknade socilala kontakter under mina ungdomsår och gör det numer fortfarande. Min förmåga att skapa socilaa kontakter och djupa meningsfulla relationer med människor - speciellt kvinnor är nästan noll. Jag har ingen djup relation med min fru, det fungerar inte.

Jag känner mig väldigt simpel, oengagerad, initiativlös, viljelös, idelös, utan långsiktiga mål. Jag känner det som alltid, att jag inte riktigt kan relatera till andra och att jag är mindre socialt utvecklad än andra. Jag känner mig som ett halvt barn i en gammal kropp, att jag inte räcker till som vuxen.

Redan när jag enstaka gånger träffdes med andra då nästan jämngamla på 90 talet, kände jag att jag saknade deras mognad, mentala djup och socila förmågor.

Alla mina kontakter med det andra könet slutar dåligt och felaktigt.Jag utrycker mig felaktigt och dåligt, tolkar saker och skeenden olyckligt och blir lätt förälskad i andra kvinnor.

Jag har blivit beskylld att vara egocentrisk och egoist - vägrade först tro det - men får nu anse att andra har haft rätt.

Efter de senaste krasherna jag hade 2010 och ny 2015, har många komenterat mig som en 14 åring i en medelålders kropp. En som aldrig blivit en man.

Min relation fungerar dåligt - den är ytlig, icke intim, ojämlik, vi är separerade av ålderskillnad, olika bildning, olika intressen och växer långsamt ifrån varandra.

Jag trodde i min naivitet att en relation skulle förändra mig och skapa den fördjupning och mognad som jag saknade, men det verkar aldrig fungera så, jag uppfyller andras krav på jobbet och i familjelivet - men det mesta andra verkar aldrig riktigt komma ifatt.

Vidare har relationen innehållit maktspel och terror från andra partens sida som gjort att jag dragit mig ur, blivit mer introvert och mindre benägen att engagera mig i den, bla för att skydda mig från framtida angrepp och felaktigt behandlande. Kanske har detta varit motreaktioner av henne mot min icke intimitet och alla mina brister - men allt ledde till min första kolaps.

Vi har inte haft något sexliv på 10 år. Mina intressen hamnar alltid under hennes, jag får inte oljemåla, och har aldrig tid för mitt.
Många aktiviteter gör jag numer enbart med dottern, då hon är negativ till allt som inte är fint nog av olika skäl.

Jag vet inte vad jag skall göra eller hur jag skall göra - med mig själv.
 186587. To top of pageTop Previous message Previous message  
Re: Jag är rädd, att min uppväxt format mig till en Narcisist. (Reply to: 185022 from ****** )
From: Gunborg Palme - Leg psykolog - Leg psykoterapeut - Telefon 08-664 60 92
Date: Thu, 8 Jun 2017 20:49:21 +0200
Language: Swedish

 


Reply to this message

Reply to all  

reply
Om du bor i Stockholmstrakten får du gärna börja i psykoterapi eller gruppterapi hos mig. En annan möjlighet är att du och din fru börjar i parterapi. Då kan ni komma tillsammans eller varannan gång. Psykoterapi kan åstadkomma dramatiska förändringar till det bättre. Du längtar ju efter att mogna och att utveckla din sociala förmåga. Ring 08/664 60 92 om du vill beställa tid.



You are not logged in
Today's date: Mon, 20 Nov 2017 04:53:37 +0100
KOM 2002