Home   News   Forums   Log in    Get personal advice    My area     Help    
|
Go to:
Alla forum
  Fråga-experten-området
  Gratis rådgivning via internet om psykologiska problem och relationsproblem
  Min barndoms deprimerande iverkan
  Re: Min barndoms deprimerande iverkan
MER INFO

KATEGORIER

KOM2002 (question)  Min barndoms deprimerande iverkan

Thread Messages in thread:

reply Re: Min barndoms deprimerande iverkan , Gunborg Palme - Leg psykolog - Leg psykoterapeut - Telefon 08-664 60 92 , 12 Oct 2015 15:34
question Min barndoms deprimerande iverkan , ****** , 11 Oct 2015 18:41
 182869. To top of pageTop   Next message down
Min barndoms deprimerande iverkan
From: ******
Date: Sun, 11 Oct 2015 18:41:43 +0200
Language: Swedish

 


Reply to this message

Reply to all  

question
ag är en tjej (17) som förmodligen lider av depression. Min oro är främst inriktad mot min barndom.
Jag skulle säga att jag har varit ganska deprimerad för 2 år, men när jag började tänka, kom jag till insikten att det är mycket mer än så. Jag kanske har haft depression under en längre tid. Ca 6 år.

Sedan jag var liten (5+) har jag alltid älskat att vara ensam. Jag hatade att umgås med andra eftersom jag kände mig så obekväm så jag valde att vara ensam med mina två påhittade vänner och tecknade serier. (Till denna dag, älskar jag tecknad film). Jag bodde med min mormor för ca 12 år eftersom min mamma hade ett drogmissbruk.
När jag tänker på min barndom ser jag endast: (1) mig i 3: e klass skriva ett brev om hur ledsen jag var och inte förstod varför (2) Hur jag alltid träffade skolkurator men var oförmögen att tala eller uttrycka min själv (3) I fjärde klass, skrev på mitt skrivbord att jag ville dö och hur döden verkar tilltalande (4) Jag brukade skriva allt jag hatade om mig själv i min dagbok när jag var yngre. Jag minns också att jag hade självmordstankar i 7: e och 8: e klass och även försökt överdosa i 8: e klass. Jag började med självskadandebetende i årskurs 7 men min fråga är, har jag varit deprimerad hela mitt liv? Kommer jag någonsin bli riktigt glad? Kommer mitt liv alltid kännas såhär tomt för jag kan inte föreställa mig mitt liv annorlunda ... Det enda som är annorlunda är att jag vet nu vad depression innebär.
(P.S jag besökte första linjen men det gick inte så bra pga jag behövde mer tid än vad dem kunde ge. Jag gillar inte att inkludera min mamma så mycket för jag hatar att öppna upp framför folk. Jag tänker på att söka hjälp när jag är 18 istället så att jag kan bestämma själv och inte bli tvungen att göra vissa saker. Till exempel när första linje var tvungen att berätta för min mamma om mitt självskadandebetende) Några tips om vad jag kan göra?
 182870. To top of pageTop Previous message Previous message  
Re: Min barndoms deprimerande iverkan (Reply to: 182869 from ****** )
From: Gunborg Palme - Leg psykolog - Leg psykoterapeut - Telefon 08-664 60 92
Date: Mon, 12 Oct 2015 15:34:57 +0200
Language: Swedish

 


Reply to this message

Reply to all  

reply
Har du prövat antidepressiv medicin? Fontex, eller liknande medicin, finns på Apotek. Man behöver recept från en läkare. Johannesört finns receptfritt i hälsokostaffären. Jag har sett dramatiska förbättringar av både tabletterna. Du behöver naturligtvis även någon att tala med, som lyssnar och förstår dig och som du har förtroende för. Om du inte hittar någon att tala med, får du ringa till mig. 08/664 60 92.

Det är lätt att tro att självmordstankar och självskadebeteende är liknande fenomen. Men självskadebeteende liknar mera drogmissbruk, När man skadar sig själv, svarar kroppen med fysiskt och psykiskt smärtstillande medel, för att man ska hinna sätta sig i säkerhet. Exempel: En man bröt benet ute i skogen. Han kunde ensam ta sig till sjukhuset. Där fick han så ont att han inte kunde gå.

De ungdomar, som skär sig själva, är ute efter den narkotiska effekten, som dämpar psykisk smärta.




You are not logged in
Today's date: Mon, 18 Dec 2017 13:36:01 +0100
KOM 2002